Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Philip Trollér: Ingenting talar för Sverige – utom just det

Sverige är halvvägs ur hemma-EM efter kollapsen mot Portugal – nu väntar ett Norge som flyger fram. Med tre matcher kvar av mellanrundan talar ingenting, utom möjligtvis precis just det, för ett svenskt avancemang.

Det här är en krönika. Ställningstaganden är skribentens egna.

Vi visste det på förhand.

Matchen mot Portugal skulle bli nyckeln för hur det här svenska EM-äventyret skulle fortlöpa.

Seger där och vägen mot medaljkamp hade legat öppen. Men ett sådant scenario kunde vi avskriva en bit in i andra halvlek på fredagskvällen.

Portugals sju mot sex-spel var inte bara bra, det förnedrade, utklassade och tillintetgjorde det svenska laget på ett sätt som var närmast chockerande.

Det gjorde ont att se den hopplöshet som sköljde över de svenska spelarna under de sista 20 minuterna inför hemmapubliken i Malmö. Att se dem verkligen försöka – men inte ha några lösningar alls – och faktiskt vara så många klasser sämre.

"Man får nog använda det här dygnet till att utvärdera vad fan det var som hände? För det här är nog en chock för hela handbolls-Sverige", sade Andreas Palicka när han klivit av planen.

Inte ens han och målvaktskollega Mikael Appelgren, som båda hade levererat fram till dess i turneringen, hade någonting alls att sätta emot mot Portugal.

Vad värre är: Sverige har noll poäng. Slovenien, som just nu innehar andraplatsen har fyra, och det är bara tre matcher kvar att spela.

Vad ännu värre är: Nu väntar Norge.

Hjälp.

Det är så jag känner.

Inte bara efter att ha sett hur svagt det svenska laget uppträdde mot Portugal utan en känsla som baseras minst lika mycket på det som Norge har visat upp vilket är, om inte bäst, så bland det bästa, i EM. Norrmännen pulvriserade Ungern precis innan Sveriges match och är i och med det i topp i gruppen inför rond två i Malmö.

Sander Sagosen, som i min bok utan tvekan är världens bäste spelare för tillfället, var fullkomligt briljant och gjorde hela sju mål och tio assist.

Nu ska blågult försöka stoppa honom.

Så vad talar för att Sverige, trots allt, ska kunna lyckas bräcka grannarna?

Det är klart att det egentligen finns saker som gör det, för Sverige är fortfarande ett bra handbollslag som nu dessutom suktar efter upprättelse. Målvaktsspelet har på det stora hela varit vasst i mästerskapet och alla vet vilken kapacitet Mikael Appelgren och Andreas Palicka besitter.

Får någon av burväktarna en fullträff så brukar det innebära att Sverige kan rubba vilket lag som helst i världen. Det är värt att ha med sig.

Men här och nu? Att de ska få till en sådan prestation mot urstarka Norge? Och att det svenska anfallsspelet, som även om det inte var det stora problemet mot Portugal inte har haft tillräckligt bra leverans, vid ett sådant scenario ska nå en såpass hög nivå att det ska kunna bära till seger?

Med det vi har sett: Inte en chans, oavsett hur mycket revanschlusta som finns i det här laget eller att en comebackande Albin Lagergren är tillbaka.

Här och nu talar faktiskt ingenting för att Sverige vinner mot Norge.

Här och nu talar, i ärlighetens namn, ingenting för att Sverige ens ska ha en suck.

Här och nu talar ingenting för att Sverige reser sig och tar sig vidare i hemma-EM utan att alla chanser, även de minimala som finns kvar, till avancemang är döda och begravda på söndag kväll.

Ja, förutom just det då, att det inte finns något som talar för det och att det därför mot logikens regler skulle lyckas bli verklighet.

Men knappt ens det.

Plus:

Albin Lagergren ser ut att kunna göra comeback. Skönt!

Minus:

Sverige är nära uttåg ur EM. Även vid vinst mot Norge så är chanserna små – blågult har inte avgörandet i egna händer.