I början av 2019 kom beskedet att Loui Sand skulle sluta spela handboll, blott 26 år gammal. Anledningen till att han valde att avsluta karriären var för att han kände sig född i fel kropp och skulle genomgå en könskorrigering.
– Jag har alltid haft ett ständigt självhat. Nu har jag börjat gilla mig själv som mörk och född i fel kropp. Nu är det dags att leva mitt liv, berättade Sand i en intervju med GP i början av 2019.
LÄS MER:Loui Sand i stor intervju: "Dags att leva mitt liv"
Då var då och nu är nu. Vägen till Sands nya liv, ett liv utan proffshandbollen och utanför de stora handbollsarenorna, har bara börjat.
I hans nya liv har det än så länge inte funnits varken tid eller plats för handbollen, men under torsdagen var Sand återigen tillbaka i handbollsmiljö, när Partille cups all star-match spelades på Heden.
– Det är kul, samtidigt som det också är lite både och. Många av de här människorna har jag träffat så, så mycket under alla år. Människor som jag nu inte har träffat på väldigt länge. Därför är det lite blandade känslor, men generellt är det kul att kolla på handboll och det har jag alltid tyckt, säger Sand.
På vilket sätt är det blandade känslor?
– Man blir lite påmind om allt man har fått via handbollen och det är väldigt fina grejer som jag har fått genom den.
På ett kylslaget Heden stod Sand vid sidlinjen och kunde se vänner och tidigare lagkamrater såsom Johanna Alm, Jamina Roberts, Mikael Appelgren och Magnus Wislander göra upp ute på planen, där motståndarlaget coachades av tidigare klubb- och landslagskollegan Hanna Fogelström.
– Det här är början på en ny tränarkarriär, så jag ska vara lika svinig som alla andra tränare tänkte jag, sa Sand skämtsamt till speakern inför matchen, samtidigt som han nämnde att allt går bättre och bättre och att livet är mycket härligare nu än vad det var tidigare.
Trots att Sand inte befann sig på planen såg han ändå belåten ut över att vara tillbaka i handbollsmiljön.
Och blandade känslor till trots så var det en 26-åring som inte var särskilt spelsugen i och med det dåliga vädret, men som gärna hade varit med och kastat lite ute på planen. Och kanske hade Sands lag behövt honom – då de förlorade matchen med siffrorna 16-19.
– Jag tror det var tränarens fel, det vill säga mitt. En coachmiss helt enkelt, säger Sand med ett skratt.
