Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Alexander Isak, Mikael Lustig, Emil Forsberg och Sebastian Larsson firar Sveriges segermål mot Slovakien.  Bild: JOEL MARKLUND
Alexander Isak, Mikael Lustig, Emil Forsberg och Sebastian Larsson firar Sveriges segermål mot Slovakien. Bild: JOEL MARKLUND

Mattias Balkander: Hallå alla experter – vad säger ni nu?

Andra sidan är ni klara? Jajamensan, ropade supportrarna. Fattas bara. Ramsan verkade inte nå fram till de svenska spelarna. Första halvlek mot Slovakien var ett offensivt sömnpiller. Den andra? Herregud, vi kan ju!

Det här är en krönika. Ställningstaganden är skribentens egna.

Satt ni och svor, gormade och var på väg att ge upp under första halvlek? Eller skrev ni hotfulla meddelanden på Janne Anderssons icke-existerande sociala medier?

Inte mycket tydde efter de första 45 minuterna på att Sverige hade det där offensiva spelet i sig, som vi fått för oss att de sparade på under matchen mot Spanien.

Visserligen stod laget något högre med backlinjen och började pressen tidigare, men det relativa spelövertaget saknade spets och kvalitet i sistapassningarna. Dessutom tilläts Slovakien ta över.

Jag anade ugglor i mossen och var knappast ensam.

Efter vätskepaus och taktikpåfyllnad började det dock hända saker. Alexander Isak kom till skott, Emil Forsberg kombinerade högre upp i planen och Ludwig Augustinsson tvingade Martin Dubravka till en reflexräddning av yppersta toppklass.

Janne Andersson var inte nöjd med oavgjort

Som om inte det vore nog fick Marcus Danielson till det där nickläget framför mål efter en Sebastian Larsson-hörna och en Alexander Isak-styrning.

Nävar knöts, tron var tillbaka och ett ledningsmål inom räckhåll.

Att Janne Andersson inte var nöjd med oavgjort bekräftades av att han strax därefter bytte in både Viktor Claesson och Robin Quaison; en varningsbelastad Kristoffer Olsson fick vila och Sebastian Larsson klev in centralt.

Trycket vreds upp.

Efter matchen mot Spanien fick Andersson kritik för att bytt ut Alexander Isak. Nu fick Real Sociedad-anfallaren stanna kvar på planen och jag ser det som ett tecken på att den svenske förbundskaptenen har insett att Isak gör mest nytta där – på planen.

Det gav sånär betalt direkt när Isak krånglade sig fram till skottläge och siktade lågt mot första stolpen. Problemet för Sverige och Isak var att Martin Dubravka hade bestämt sig för att spika igen.

Det gällde fram till straffsparken.

Det blev aldrig som det var tänkt för Forsberg då

Precis som under VM i Ryssland 2018 gjorde Sverige sitt första mästerskapsmål från elva meter. Den gången satte Andreas Granqvist 1-0 mot Sydkorea i match 1. Nu bredsidade Emil Forsberg in matchens enda mål på samma arena som han avgjorde åttondelsfinalen mot Schweiz på.

Jag var med och skrev upp det svenska VM-laget inför resan till Ryssland 2018. Jag var en av dem som älskade prestationen då, men när vi sammanfattade hade jag lite svårare för Emil Forsberg.

Det blev aldrig som det var tänkt.

Ny ballong och nya Foppa-tag nu. I de förberedande landskamperna mot Finland och Armenien var Emil Forsberg bäst och vi talade om ”den nye Foppa”. Hörnorna, frisparkarna och eventuella straffsparkar. Han hade slipat på allt.

Att han redan i match två fick det att lossna får mig att tro att det kommer mera. Mera kommer även från Alexander Isak. Han var på nytt Sveriges bäste spelare; lugnet, drivet, skärpan. Han har allt.

Sverige har på fem gruppspelsmatcher under Janne Anderssons ledning hållit nollan i nio av tio halvlekar.

Det skapades nya svenska idrottshjältar under tilläggstid

Det är ingen slump.

Sverige bygger bakifrån, prioriterar försvarsspel och sätter in Gustav Svensson vid behov.

Om ni undrar över ett eventuellt succékoncept och varför det ibland – som under första halvleken – ser rätt torftigt ut är skälet att Janne Andersson tror på organisation, struktur och kollektivism. Defensiv balans framför offensiva lockelser. Alltid.

Det var därför han tog ut samma startelva mot Slovakien som mot Spanien. Ge förtroende och få prestation tillbaka. Förutsägbart? Absolut. En framgångsfaktor? Definitivt. I stunder tråkigare? Det med.

Men jäkligt framgångsrikt. Under tilläggstid i S:t Petersburg skapades nya svenska idrottshjältar.

Visst fanns där en handssituation eller två och nog kunde domaren ha blåst straff, men vad gör det nu – när åttondelsplatsen i praktiken är säkrad.

Vad bäst är: Den svenska taktiken biter, nyckelspelarna är igång och samtliga spelare är tillgängliga till matchen mot Polen.

Det kan, som sagt, bli en lång sommar.