När idrottsungdomar säljer bingolotter och andra lotter från Folkspel går överskottet av försäljningen till klubbarna som sålt. Totalt delas 189 miljoner kronor ut och på listan över de föreningar i landet som får mest pengar tillbaka på försäljningen finns fyra handbollsklubbar från Göteborgsregionen på topp tio.
Att handbollsklubbarna är så bra på att sälja lotter och genom det få mycket pengar tillbaka tror Folkspels säljledare Mikael Johansson delvis beror på hur säsongen ser ut.
– Våra produkter är bra för handbollsklubbarna vad det gäller deras säsong, det är ju en vintersport. Uppesittarkvällen vårt stora flaggskepp och vår julkalender säljs i november. För till exempel fotbollsklubbarna är det lite svårare med tiden. Det blir extra mycket pengar till de klubbar som kan vara igång och jobba med det då.
Som många gånger tidigare är Västra Götaland länet som får mest utdelning.
– Det kan bero på att Bingolotto trots allt startade i Göteborg och var lokalt två år innan det började på riksnivå. Göteborg har varit ett starkt fäste, säger Johansson.
Hur föreningarna jobbar med försäljningen skiljer sig åt. I Kärra HF är man noga med att man inte har något krav på ungdomar att sälja lotter.
– Vi vill skapa känslan av att det här är skillnaden att ha avgifter så alla kan vara med eller inte. Vi jobbar aktivt med att hålla låga medlemsavgifter och det handlar om att skapa trovärdighet i att vi är en klubb som är jämställd och öppen för alla, säger Magnus Björklund.
I Önnered är inte lottförsäljningen ett krav, men samtidigt något som föreningen förväntar sig av sin spelare.
– Vi försöker vädja till folks förståelse att det är såhär ideellt föreningsliv är uppbyggt, säger klubbchef Johan Sylwan.
I Sävehof har man valt en mellanväg.
– Man kan köpa sig fri och då betalar man lite högre träningsavgift. De som vill sälja gör det och då bygger det på någon mellanväg mellan frivillighet och krav eftersom man sagt att man ska sälja, säger Stefan Albrechtson.
Aranäs har en liknande modell som i Sävehof, där de allra flesta som väljer att "köpa sig fria" gör det för att de inte har tid att sälja lotterna.
Sävehof näst bäst i landet
Näst mest pengar av alla landets idrottsföreningar får IK Sävehof.
– De pengarna hjälper oss i första hand att hålla nere medlemsavgifter, kunna åka på ungdomsresor och tävlingar, delta på ungdoms-SM och så vidare. Så det finns inget specifikt ändamål, pengarna går in i klubben och sprids där. Det hjälper oss vitt och brett, säger Sävehofs klubbdirektör Stefan Albrechtson.
Även Kärra HF, Önnereds HK och Kungsbackaklubben HK Aranäs är bland de föreningar i landet som får mest pengar. För samtliga klubbar är pengarna från bingolotterna en viktig inkomstkälla. I Kärra är pengarna öronmärkta för ungdomarna.
– Pengarna går till vår ungdomsverksamheten uteslutande. Vi har ju seniorlag också med de ska finanserna sig själva. En tung post är att utbilda tränare vilket är dyrt i förhållande till medlemsavgifterna, så där går en del pengar. Sen är det annat som matchtröjor, material, cuper, SM-spel och så vidare där klubben är med och finansierar, säger Magnus Björklund, klubbchef i Kärra HF.
Mest pengar får Ullareds idrottsallians (ett samarbete mellan IK Trenne, Ullareds sportskytteklubb, Ullareds slalomklubb, Ullareds IK där man delar på intäkterna från försäljningen). På sjätteplats på listan finns Alingsås-fotbollsklubben Gerdskens BK som får 605 000 kronor.
Föreningarna som får mest pengar:
1. Ullareds idrottsallians, 842 000 kronor
2. IK Sävehof, 805 000 kronor
3. Södertälje sportklubb, 796 000 kronor
4. AIK Fotboll, 776 000 kronor
5. Kärra HF, 656 000 kronor
6. Gerdskend BK, 605 000 kronor
7. Örebro SK Ungdom, 602 000 kronor
8. IFK Östersund, 581 000 kronor
9. Önnereds HK, 541 000 kronor
10. HK Aranäs, 537 000 kronor
