I grunden handlar det om ledarskap, om en ambition att vara alla till lags, att öppna upp och ständigt vara tillgänglig. Sådant är klubbdirektörsuppdraget.
Det handlar också om beslutsförmåga, att korta ned processer, göra handling av ord och framför allt dra in kulor.
IFK Göteborg har under Martin Kurzwellys ledning inte dragit in tillräckligt med kulor, man har också strulat med sin stjärnpartner och flirtat med flera andra utan att, trots det, kunna uppvisa tillräckliga resultat.
Det egna kapitalet krympte under 2014 till alarmerande låga nivåer för en idrottsförening som tillhör toppskiktet i Sveriges största sport. Mycket tyder på att inte heller 2015 blir året Blåvitt hämtar hem tidigare underskott, även om säsongen rent sportsligt blev bättre än väntat.
Ett stort SM-silver och en cuptitel på seniorsidan är i paritet med vad IFK Göteborgs medlemmar, andra supportrar, styrelseledamöter och sponsorer kan förvänta sig.
För att nå det stora målet om regelbundet spel i Europa krävs ökad omsättning. Mer pengar in. Det visar alla analyser och det var med det budskapet Martin Kurzwelly lämnade Svenska mässan för IFK Göteborg våren 2013.
Sportsligt har den förre fystränarens tid vid rodret inneburit två allsvenska andraplatser, två kvalspel till Europa League och en cuptitel. Det är inte det som är problemet. Problemet är pengarna, där lönekostnad i relation till omsättning varit för höga och där organisationen har anpassats för en klubb med europeiskt cupspel som standardnivå.
Det säger sig självt att det inte håller.
Vem som nu tar över blir en avgörande nöt att knäcka. Precis som när Kurzwelly själv anställdes och gallrades ut efter en lång och noggrann process bör IFK Göteborg nu ta tid på sig. Lyssna på medlemmarna, scanna av branschen och välja en person som kan både elitidrottens grundläggande spelregler kombinerat med gott ledarskap och väl utvecklad affärsmässighet.
Att beslutet, enligt GP:s uppgifter, fattades redan för en dryg vecka sedan, kan ses som ett misslyckande för oss journalister som har till uppgift att bevaka stadens stora lag, samtidigt ett tecken på att nuvarande IFK-styrelse håller ihop och inte läcker uppgifter.
Det är ett gott tecken.
Att de dessutom verkar förstå betydelsen av att det inte räcker med att vara fantastiskt trevlig, oerhört varm och ytterst ambitiös hedrar ledamöterna.
Martin Kurzwelly ersatte Seppo Vaihela vid IFK-rodret 2013, sedan dess har klubben bytt stora delar av styrelsen, ersatt Bertil Rignäs med Karl Jartun som ordförande, bytt sportchef och är mitt inne i en större omorganisation där både försäljningschef och marknadschef skall ersättas.
Vem var det som sade att IFK Göteborg inte är rock’n’roll?
