Samhällens överlevnad står på spel

I ett hållbara samhällen är föreningen central. Stadsdelar och byar utan föreningar är mindre hållbara. Det skrämmer, inte att fotbollsföreningar försvinner och att lag lägger ner.

ANNONS
|

Jag skall villigt erkänna mig till skaran tabellbitare. I alla år har söndags-GP:s genomgång av de senaste matcherna och skiftningar i serieplacering varit ett givet inslag i helgfrukosten.

Hur går det för Gårda BK, för Gerdskens BK och för Lerums IS? Vilka lag har vunnit rubbet och är någon klubb redan klar seriesegrare?

Denna läsning går numer avsevärt snabbare.

Borta är klassiska klubbar som Stendy, Marieholm och Lundby och klubbdöden slår till på bred front.

Enligt dagens GP-granskning har hälften av Göteborgsfotbollens seniorlag försvunnit under den senaste 20-årsperioden.

Värst är det i de östra stadsdelarna, som riskerar att snart bara ha en enstaka förening kvar.

ANNONS

Detta är en utveckling ingen vill se och vissa förfasas över. Idrottsföreningar fostrar, skapar social samhörighet, bidrar till folkhälsa och – som positiv bieffekt – håller ungdomarna borta från kriminalitet.

I mindre samhällen kan skillnaden handla om ortens viktigaste träffpunkt och i förlängningen överlevnad. Svenska Fotbollförbundets ordförande Karl-Erik Nilsson lyfte just detta under en GP-intervju i mars.

”I nästan varenda byggd finns det fotbollsklubb och en klubbstuga. Och den betyder mycket mer än lördagsmatchen varannan vecka klocka 15. Klubbstugan är ofta den enda samlingspunkt som är politiskt och religiöst obunden. Där samlas man och gör saker. Fotbollen med sin finmaskighet och internationella bärighet gör att människor som kommer hit har en relation till fotbollen. Vi vill och spelar en väldigt viktig roll i de olika miljöerna”, sade han.

Jag är själv aktiv i en förening. Våra seniorlag, både på dam- och herrsida, tvingades lägga ned på grund av spelarbrist. Verksamheten bedrivs, tack vare ett antal drivna ideella ledare, vidare ändå. På ett sätt starkare och mer beslutsam än tidigare.

Vi välkomnar nyanlända, vi fokuserar på det sociala, vi startar nya ungdomslag och vi kämpar på. Målet i framtiden är att på nytt anmäla seniorlag till seriespel, men det viktigaste är att överleva, att klubben finns kvar.

ANNONS

Jag pratade som hastigast med RF-basen Björn Eriksson under lördagen. Vi var överens om en sak. Resurser = pengar är viktigt, men inte viktigast. I stället lyfte RF-Björn fram den lokala ledarprofilen, en person som i varje enskild stadsdel har förmågan att engagera och locka ungdomen till sig.

Få dem att stanna kvar och tycka att det är roligt. Det kan handla om att lyssna, om anpassning, men inte pengar.

Den svenska idrottsledaren har alltid varit ideell. Att skjuta till ekonomisk kompensation till den enskilde är ingen lösning.

Plus

Viktigt att distriktsspecialidrottsförbunden har resurser att stötta föreningarna i struktur- och organisationsfrågor, allra viktigast är tränaren, ”den lokale ledarprofilen”.

Minus

Generaliseringar är livsfarliga. Se till varje förenings unika behov och verksamhet. Förstå föreningens roll.

ANNONS