Sam Larsson om saknaden av familjen: ”Det gör ont”

Fast i åtta veckor i Hongkong och nu i ett sportcenter i Dalian – detta utan sambon och sina två barn. Sam Larssons Kina-äventyr har knappast blivit som han önskat.
– Det gör ont ibland, säger förre IFK Göteborg-stjärnan till Sportbladet.

ANNONS
|

Vad som skulle blivit ett spännande äventyr i Kina slutade i en kaotiskt och isolerad tillvaro för Sam Larsson som i februari blev klar för Dalian.

Förre IFK-stjärnan fastnade först under en lång tid i Hongkong – tillsammans med ett annat svenskt nyförvärv i form av Marcus Danielsson, samt spanske stjärntränaren Rafael Benítez – när Kina valde att stänga ner gränserna på grund av coronapandemin.

– Hongkong är trevligt i normala fall, men att sitta fast mitt i en sådan storstad under en pandemi, med familjen och en då höggravid sambo hemma i Sverige var väldigt påfrestande. Vi trodde hela tiden att det skulle lösa sig nästa dag, eller nästa igen, eller dagen efter det, berättar ”Samba-Sam” för Sportbladet.

ANNONS

I maj kunde Sam Larsson till slut lämna Hongkong och vara med när sambon Rebecca Landin födde parets andra barn.

Återigen isolerad från familjen

Nu har dock 27-åringen återigen fått isolera sig och klara sig utan familjen som befinner sig i Göteborg. Efter fem månaders försening drog Chinese Super League i slutet av juli och nu befinner han sig i ett stort Sportcenter i Dalian där åtta av ligans sexton lag huserar.

Väl där är spelare och ledare begränsade och får inte röra sig hur som helst.

– Med förutsättningarna vi har så känner jag mig okej mentalt och i bra fysisk form nu när vi har kommit igång på allvar med att spela matcher och sköta våra jobb. Men visst saknar jag min sambo, vår lilla dotter och nyfödda son hemma i Göteborg så det gör ont ibland. Jag lever lite dag för dag.

”Man ska nog inte klaga”

Men trots att det är tufft tycker Sam Larsson det är viktigt med lite perspektiv.

– Alla lider på olika sätt i den här pandemin. Folk blir sjuka, en del människor dör. Många här tycker inte det vi håller på med är jättekul men i relation till vad andra tvingas ge upp så ska man nog inte klaga. Vi spelar fotboll och alla här inne är ifrån sina familjer på samma villkor, många har inte sett sina familjer på åtta, nio månader.

ANNONS
comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS