Det är ofrånkomligt att jämföra ett tragglande IFK Göteborg med IFK Göteborg före tränarbytet. Med Jörgen Lennartsson vid rodret släppte laget i snitt in 1,21 mål per match, under Alf Westerberg har den siffran ökat till 1,5. Målen mot Hammarby kändes onödiga, det första – frisparken – skall Pontus Dahlberg ta, vid det andra är markeringsspelet virrigt och sent.
Alla svenska föreningar är summan av sin historia. IFK Göteborg har en av fotbollens stoltaste. Just nu pågår en medveten och nödvändig satsning på de egna, de yngre. Det är av olika skäl inte fokus på serieplacering 2017. Samtidigt är varenda åskådarkrona livsviktig i en ekonomi som enligt förra veckans medlemsmöte tappar på intäktssidan.
Ur det perspektivet smärtar det alla i klubben att årets poängskörd efter 24 omgångar (31) är den lägsta sedan allsvenskan blev 16-lagsserie 2008.
Till och med sämre än 2012 (32). Bokslut görs först efter 30 omgångar, men indikationen är tydlig. Alf Westerbergs och Torbjörn Nilssons IFK Göteborg är inte ett dugg bättre än Jörgen Lennartssons och Magnus Edlunds, poängsnittet är 1,3 mot Lennartssons 1,29. Även om energin finns där, saknas flyt i anfallsspelet.
Alf Westerberg har valt Mikael Boman och Tobias Hysén på topp från dag 1. Tio matcher, fem mål. Tre av Boman, två av Hysén. Ett okej facit, inte mer. Det kan, om inte annat med tanke på att Bomans kontrakt går ut efter säsongen, vara läge att ge Elias Mar Omarsson en rejäl chans i det närmaste. Boman är viktig med sin tyngd, men sprudlar inte. Kanske kan islänningens löpförmåga öppna upp ett lågt Eskilstuna på måndag? Kan vara värt ett försök.
Apropå spelare som lämnar IFK efter säsongen. Thomas Rogne var mot Hammarby tillbaka i backlinjen i full prakt. Placeringssäker, brytningsskicklig och stark i luften. Johan Wiland har fått slita hårt efter övergången från Malmö FF, nu svarade han för matchens parad när han kastade sig åt höger och räddade norrmannens nick. Kanske gillade Lars Lagerbäck vad han såg? Kanske gör Rogne Sander Svendsen sällskap i nästa norska landslagstrupp.
Helt uppenbart är Patrik Karlsson Lagemyr är en spelare som skall vara på planen, antingen som släpande forward eller i ”Messi-positionen” som högerinner. Det visade han nu.
Med ett kommande spelprogram som innefattar Eskilstuna, Sirius och Halmstad borde IFK Göteborg efter 27 omgångar stå på 38 poäng.
IFK Göteborgs supportrar brukar ha förslag på vad ledare i klubben bör göra. Frank Andersson har redan aviserat sin avgång, Jörgen Lennartsson är borta sedan i juli. Så … vad bör ske nu?
Självklart skall Gren inte ge Westerberg och Nilsson kicken. Jag vill bara visa på att tränarbyten väldigt sällan ger den effekt klubbledningar hoppas på, resultat är frukten av fler förmågor.
Plus: Målet IFK Göteborg gör är vackert. Passningen av Sebastian Eriksson, passningen av Sören Rieks och det iskalla avslutet av Mikkel Diskerud.
Minus: Fem raka utan seger. Åtta poäng ned till kvalplats. Inte skall väl det här behöva sluta som 2002, då den allsvenska platsen säkrades i kval mot Frölunda?