Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

1/26

Peter Ijeh: "Jag lever men jag är också död"

En gång var han allsvenskans bäste målskytt. I dag är han arbetslös med svag fysik. Peter Ijehs liv efter karriären fick honom att tveka på om han skulle överleva. – Jag lever men jag är också död. Jag är som ett dött spöke som fortsätter gå, säger han.

Innerfickan på Peter Ijehs jacka vibrerar. Den hänger på en stol i en hotellobby i centrala Göteborg. Peters fingrar gräver i fickorna för att se vilken av hans tre telefoner det är som ringer. 

– Det är faktiskt min födelsedag i dag. Det ringer folk på alla mina telefoner. De vill träffa mig och säga grattis, säger han med ett skratt.

Det är den 28 mars och Peter Ijeh fyller 40 år. I morse firades han av familjen och nu hör vänner och bekanta från världens alla hörn av sig för att gratulera honom. Själv är han glad att han är vid liv.

– Jag kunde inte ens gå upp för trappor. Det var galet, säger han.

– Helt plötsligt 2012 började jag känna mig trött och hade svårt att andas. Jag testades och fick reda på att jag hade astma. Det var därför jag slutade spela. Jag har aldrig haft det förut och nu är det borta igen. Det är konstigt, väldigt konstigt.

"Mina barn var rädda"

Efter ett decennium som hyllat proffs i Danmark, Sverige och Norge värvades nigerianen till Gais inför säsongen 2012. Året innan hade Grönsvart gjort stor succé och slutat femma. Men säsongen blev en enda lång fadäs – både för klubben och för anfallsveteranen längst fram.

Degradering till superettan och bara två mål för Peter Ijeh. Den 28 september 2012 gjorde han sin sista allsvenska match. Nu berättar han, för första gången, om sjukdomen som tog slut på karriären i förtid.

– Jag var orolig. Mina barn var rädda för att jag skulle få en astmaattack. Ett tag kunde jag inte prata. Jag fick säga ett ord i taget.

Astma finns i många olika former och problemen stimuleras av olika saker från person till person. Peter Ijeh har aldrig fått svar på vad som triggade hans sjukdom.

– Jag hade problem med när folk hade parfymer på sig. Jag kunde inte gå ut. Det var värdelöst. Vädret påverkade också. Jag var tvungen att hålla en jämn temperatur. Jag fick lugna ner mitt liv väldigt mycket. Jag ville inte ta risken att ge min familj panik. Nu kan jag gå fritt och göra saker igen. Det är bättre nu.

När var det som värst?

– När jag var sjuk. Jag var ensam. Att bo i Sverige och inte betala dina räkningar… jag har nuddat botten. Den enda glädjen då var mina barn. Jag får energi när jag ser dem. Jag vill stanna i livet för dem. Nu är det skönt att vara tillbaka i livet och börja leva igen.

När barnen, två döttrar 15 och 16 år gamla och en son som är nio år, kommer på tal förändras Peter Ijehs ansiktsuttryck. De sorgsna ögonen glöder plötsligt av energi.

– De spelar fotboll i IFK Göteborg. Det är kul att se dem utvecklas. Tränarna säger att mina döttrar skjuter som killar. Jag har aldrig lärt dem, det kanske finns i generna, säger han och skrattar.

"Jag lever men jag är också död"

Han pratar lugnt. Som att varje ord väger tungt. Ögonen blir glansiga flera gånger under intervjun. De senaste åren har han stundtals tvingats isolera sig i hemmet i Lerum. Inte pratat med folk, inte tränat, inte levt. 2014 tränade han Assyriska BK i division 2. Sedan dess har försöken att hitta en ny klubb varit förgäves.

40 år gammal är han arbetslös, i en svår ekonomisk situation och enligt honom själv brännmärkt inom fotbollsfamiljen. Följderna av övergången från Malmö till IFK Göteborg följer honom fortfarande. 

– Jag lever men jag är också död. Jag är som ett dött spöke som fortsätter gå. Varje gång jag går på stan säger folk: Titta på honom, det är han. Och inte på ett bra sätt. Fortfarande är klubbar rädda för mina ansökningar. Jag förstår inte varför de inte svarar. Jag ser ingen anledning. Jag gjorde inget fel. Jag har betalat priset, det gör jag fortfarande. Det är patetiskt.

Hur känns det att du inte får något jobb?

– Jag mår dåligt, det ska jag erkänna. I det här skedet borde det inte vara jag som jagar efter ett jobb. Något är fel med systemet hur man får rätt folk till rätt plats. Eller så handlar det bara om vem som känner vem. Det är bara en eller två klubbar som har svarat på mina ansökningar. De andra har inte svarat. Jag undrar om min ansökan kom rätt? Om det handlar om erfarenhet så har jag den. Jag förstår inte.

Trots alla motgångar är Peter Ijeh övertygad om att han har mycket kvar att ge.

– Fotboll är min passion. Jag vill hjälpa nästa generation.

"Fruktansvärd värld efter du slutar"

Peter Ijeh. Ingen annan spelare har gjort fler mål i allsvenskan under en säsong de senaste 42 åren. Få andra har varit lika omskrivna. Skatteskulder, hårnät, hip-hop-framträdanden och mordhot. Sällan har det varit spelet på planen som fått upp omgivningens intresse för nigerianen.

När han värvades av IFK Göteborg 2003 från Malmö FF var det som nybliven allsvensk skyttekung. När han slutade spela var hans rykte skamfilat. Övergången från livet efter den aktiva karriären har varit lika tuff som övergången till IFK Göteborg för snart 15 år sedan.

– Det är en fruktansvärd värld efter att du slutar. Att integreras i samhället, allt är märkligt. Fotbollsvärlden är helt annorlunda än det riktiga samhället. Du lever i ett stängt samhälle där du bara behöver tänka på träningar, matcher och hur laget ska bli bättre, säger han.

– Det är synd att affären till IFK Göteborg blev som den blev. Skatteproblem gav mig verkligen problem för resten av karriären. Ingen klubb vill värva en spelare som har skatteproblem. Ingen. Jag måste bygga upp mitt liv som coach nu och se hur min passion för fotbollen kan hjälpa nästa generation.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.