Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

1/6

Karl-Erik Nilsson: "Zlatan är den bästa vi haft genom alla tider"

Han är svensk fotbolls största makthavare, men också mån om det lilla. – Jag är uppvuxen i en liten förening, jag vet vad det innebär att sälja varmkorv i korvkiosken, träna ungdomar och döma ungdomsfotboll. Hela mitt liv är präglat av det, säger Karl-Erik Nilsson i en längre GP-intervju.

I Helsingfors 5 april väljs Karl-Erik Nilsson från Emmaboda och Uddevalla enligt förhandstipsen in i det europeiska fotbollförbundets allra innersta, Uefas exekutivkommitté; salen där besluten fattas, platsen dit makten koncentreras. 

Steget är en del i den svenska förbundsstrategi som stakades ut när Karl-Erik Nilsson (ordförande) och Håkan Sjöstrand (generalsekreterare) tog över de tyngsta posterna i svensk fotboll; Sverige måste finnas med i miljöer där internationellt viktiga beslut fattas.

– Dansken Alan Hansen slutar. Jag är föreslagen att ersätta honom som nordisk kandidat. Jag är ute ganska mycket och snackar med mina kollegor. De är artiga, vänliga och trevliga. Och tycker att det är rimligt att Norden har representation i Uefas exekutivkommitté. Det utlovas röster och så där, men det är först när det är skarpt läge man får se, men känslan är bra.

Hur fiskar man röster?

– Man är den man är, tror jag. Och talar om att man bryr sig om fotboll och vilka som är hjärtefrågorna, säger Karl-Erik Nilsson och gör sig redo för en uppräkning.

– Öppenheten, demokratifrågorna, damfotbollen, gräsrötterna. Och inte minst att man trycker på fotbollens sociala betydelse i ett folkhälso- och samhällsbyggande perspektiv. Det är sådana saker vi bär in, solidaritetsfrågorna.

Det svenska fotbollförbundets ordförande motiverar under en intervju på Landvetter flygplats i slutet av februari varför.

Vill minska gapet till de rikaste

– Det är naturligtvis inte bra om de rikaste länderna och klubbarna drar i väg. Och att det gapet ökar. Vi har ju sagt att vill arbeta för att gapet skall minska. Det tror jag är sympatiska uppfattningar från Norden som de allra flesta kan ställa sig bakom. 

Han är noga med att poängtera just det, att han är en nordisk representant, inte bara Sveriges. 

Den aktiva domarkarriären innehöll 150 allsvenska matcher och tolv i Champions League. Han dömde sin allra sista match 14 juni 2002 i allsvenskan mellan Öis och IFK Norrköping. 1 juli är det dags för comeback när Bohuslän möter Dalsland med anledning av Bohusläns fotbollförbund 100-årsjubileum.

– Först var det tal om Havsvallen i Smögen, men nu är det Bovallstrand som gäller. 

Hur är formen?

– Den är inte bra. 

Kan du den nya offsideregeln?

– Jo, den tolkningen kan jag nog. Nu hoppas jag att jag skall ha otroligt alerta assisterande domare som hjälper domaren mer än vad som är normalt. Och snälla spelare, säger Karl-Erik Nilsson och berömmer för andra gången det tilltugg (finsk pinne) som kompletter kaffet under intervjun.

Sitter i IK Oddevolds styrelse

Han bor med hustru och söner i villa i Uddevalla och har en suppleantroll i IK Oddevolds styrelse. 

– Tyvärr har jag väldigt dålig närvaro. För mig är det samtidigt otroligt viktigt att ha en koppling till föreningslivet. Det är himla roligt att kunna ha det, gå till klubbstugan och ta en kopp kaffe. Tyvärr blir besöken lite för få. 

Är du med i besluten runt Oddevold?

– Nej, det kan man inte säga. 

Sedan en tid är familjen Nilsson fadderfamilj för en 18-årig pojke från Afghanistan. Karl-Erik berättar det när samtalet kretsar kring vilken roll fotbollen spelar i ett samhälle med ökade klyftor och integration.

– Fotbollen har en otroligt viktig roll. Han har bott i Sverige ett tag nu, men det var första gången vi träffade honom. Min fru som är oerhört engagerad och jobbar med den här typen av frågor fick en förfrågan eftersom det fanns ett stort behov av värdfamiljer.

– Vi satt där hemma, hustrun, jag, vår äldste son och svärfar när han kom in med ett soligt leende, otroligt positiv, pratade mycket fotboll och berättade sitt livs historia. 

– När man tänker på de utmaningar han har haft för att komma till vår soffa är man tacksam över att vi är där vi är, men inser också hur otroligt viktigt det är att vi försöker göra någonting för att göra deras vardag lite bättre. 

– Vi gör inte mycket, men han kommer till oss emellanåt, vi fikar.

Lyfter fram föreningslivet

Karl-Erik Nilsson lyfter fram de insatser som görs av föreningslivet gällande migration.  

– Nästan varenda fotbollsförening gör ett jättearbete i vardagen. Och ideella ledare som i nästan alla sammanhang får betala för förmånen att vara ideell fotbollsledare, ställer upp och skapar något som gör väldig nytta för de här människorna, men också för samhället. 

– Jag höll på att utreda svensk landskapspolitik i mitt tidigare liv. I nästan varenda byggd finns det fotbollsklubb och en klubbstuga. Och den betyder mycket mer än lördagsmatchen varannan vecka klocka 15. Klubbstugan är ofta den enda samlingspunkt som är politiskt och religiöst obunden. Där samlas man och gör saker. Fotbollen med sin finmaskighet och internationella bärighet gör att människor som kommer hit har en relation till fotbollen. Vi vill och spelar en väldigt viktig roll i de olika miljöerna. 

59-årige Nilsson berättar om hur pojken, som föddes i Afghanistan flydde därifrån när kriget började, kom till ett annat land, lämnade det och sin familj som tioåring och arbetade i åtta år för att spara ihop pengar.

– Pengarna tog en ockrare för att han skulle kunna ta sig ur det landet och till oss i Sverige.

Vad har det här gett er?

– Otroligt mycket och perspektiv på sina egna problem. Men du ser också, när du jobbar med fotboll som jag gör, att den kan göra skillnad. Att duka fram en extra tallrik, ta hem honom, spela Fifa eller skicka ett SMS – att någon bryr sig helt enkelt – det är en otroligt liten insats. Den kan nästan varenda en göra. Oss berikar det, säger Karl-Erik Nilsson.

Vill inte sitta lika länge som Lagrell

Karl-Erik Nilsson har varit ordförande för Svenska Fotbollförbundet i snart fem år. Att han blir kvar lika länge (21 år) som sin företrädare, Lars-Åke Lagrell, är uteslutet.

– Jag får inte vara med i styrelsen mer än tolv år. Jag tror att det är alldeles utmärkt. Det du inte har lyckats uträtta på tolv år skall du nog inte tro att du uträttar de kommande åren heller. Jag var kommunalråd (S) i tolv år. De två sista åren var sådär. Så det är kanske halvtid nu.

Hur sammanfattar du dina första fem år?

– Svårt, eftersom fotbollen är så mångfacetterad. Men fantastiska år. En ynnest att få jobba med det man gillar allra mest. Det finns så många perspektiv. Dels det otroliga intresse som är runt våra landslag. I den helt andra änden våra 3 000 föreningar. Vad de betyder i vardagsarbetet med barn och ungdomar, föreningens betydelse i bostadsområdet och den närmiljö man finns i. 

– Sedan hela den internationella delen. Jag har fått vara med om en tid i den internationella fotbollen som har kantats av bekymmer och oegentligheter och får nu vara med när det där är på väg att redas upp och vi kan se en ny framtid både i Fifa och Uefa. 

Imponeras av ungdomarna

Svensk fotboll är som livet i övrigt, ömsom vin, ömsom vatten. Karl-Erik Nilsson lyfter fram engagemanget, lusten att diskutera, förändringsarbetet på förbundskansliet och de sportsliga framgångarna, både på landslag- och klubbsidan när han ombeds peka på vad han är mest nöjd med. 

– EM-gulden 2015 och att vi på ungdomssidan är bättre rankade än någonsin är häftigt. Vi får inte glömma bort att 2015 och 2016 är de publikmässigt två bästa åren i svensk fotboll någonsin. Det vi kanske skall vara allra mest nöjda med är det goda samarbete vi har; en väldigt god harmoni mellan bredd- och elitfotboll.

På minussidan märks minskat antal spelare och svårigheten att rekrytera ledare. 

– Då tänker jag främst på organisationsledare, de som skall ta de tunga uppdragen som innebär att sköta vardagsarbetet i föreningarna. Det är absolut en utmaning, säger Karl-Erik Nilsson. 

Det finns fler. 

– En stor utmaning är det som är kopplat till matchfixning. Vi pratar om ren idrott. För oss i fotbollen är matchfixning ett lika stort problem som dopningsfrågan i många andra idrotter.

Han fortsätter:

– Den stora demografiska omflyttningen i landet, där tätorterna växer. Det påfrestar våra föreningar med anläggningsbrist och föreningar som blir större och större, medan vi har en landsort där befolkningsunderlaget viker. Föreningen betyder jättemycket, man har oftast en fin anläggning, men man kämpar för att hålla igång sina lag. 

Vilka är dina hjärtefrågor?

– Jag tror att en förutsättning för att klara det här uppdraget är att man faktiskt har lågor som brinner lite överallt. Jag måste brinna i den internationella miljön för att försvara svenska frågor och värderingar när jag är där, men nästa dag också kunna sitta ute i en klubbstuga och brinna för frågorna där. Och jag gör det. 

Uppdraget har förändrats

– En förutsättning är att vara väldigt närvarande i de här frågorna: Vår samhällsroll, vårt internationella arbete, våra föreningar och våra sportsliga resultat. Alla de bitarna är viktiga. De hänger ihop. Vi måste vara bra och nå sportsliga resultat, för det attraherar nya spelare och ledare. Jag gillar alltihop. 

Uppdraget som förbundsbas har förändrats. I början var Karl-Erik Nilsson enligt egen utsago inne och petade i ”varenda fråga”. 

– Jag efterfrågades att ha synpunkter på allt. Från minsta skruv och mutter till den stora internationella frågan. Där har vi blivit mycket duktigare. Vi är flera som kan ta ansvar. 

Vilken skulle du säga är fotbollens viktigaste fråga just nu?

– Jag ogillar att plocka ut en fråga, men det är klart, allt det här med trovärdighetsfrågor är oerhört viktigt. Det som har hänt i de internationella miljöerna skadar fotbollens trovärdighet. Det som händer runt matchfixning och dopning skadar trovärdigheten. 

Häromveckan framkom ytterligare exempel på misstänkt matchfixning. Vad kan ni som förbund göra?

– Ganska mycket. Dels att ha ett förbaskat hårt och tufft bestraffningssystem när vi upptäcker det. Det har vi. Och att vi dessutom har samhället med oss. Det kom några skarpa domar som kanske avskräcker.

– Sedan måste det finnas ett väldigt bra utbildnings- och informationsarbete. Vi tar fram material som gör att ungdomar inte dras in i det här. Dras du in något lite är det förbaskat svår att ta sig ur.

"Det är ju skam och vanära"

– Föreningarna som blir föremål för sådan här uppmärksamhet, det är ju skam och vanära över dem. De måste göra en ordentlig hemläxa, så att de kommer bort från den listan. Vi vet inte om det är mer eller mindre i dag, men vi vet att det upptäcks och snackas om det. 

Nästa sommar väntar herr-VM i Ryssland, fyra år senare hålls VM i Qatar. Från svenskt håll riktades stark kritik mot Fifa även när Papua Nya Guinea tilldelades U20-VM. Karl-Erik Nilsson har synpunkter på ansökningsprocesserna.

– De har varit bedrövliga. De här besluten togs redan 2010. Det som är det goda med det här, både när det gäller Fifa och Uefa, är att man gör helt nya system. Och att man går mycket mer på en teknisk värdering och fattar beslut. Och när det gäller Fifa är det kongressen som fattar beslut i fortsättningen. 

"Vi har varit väldigt kritiska"

– På något sätt har man lyssnat på den massiva kritik som var. Vi har varit väldigt kritiska mot situationen kring levnads- och arbetsvillkor. 

I november besökte Svenska Fotbollförbundet ihop med LO och Byggnads Qatar för uppföljning. 

– På något sätt gäller det att använda den kraft som finns för att göra villkoren bättre på ort och ställe. När vi träffade byggnadsarbetarna därnere sade de ”vi vill att ni skall komma på besök med era lag” och ”när ni är här ökar det våra möjligheter att få bättre villkor”. Så de menar att det internationella trycket, inte minst det tryck vi har riktat har gjort att det steg för steg har blivit bättre där nere för alla. 

Kan ni göra mer?

– Man kan alltid göra mer. Vi har gjort mer än nästan vartenda fotbollsland i världen genom att vara på plats, genom att trycka på och genom att agera gentemot Fifa. 

Har det lett till några resultat?

– Det tycker jag nog. Strax innan vi var där undertecknade internationella byggfacket och de qatariska myndigheterna en överenskommelse som förhoppningsvis skall leda åt rätt håll, men jag tror att det är väldigt lång väg att gå till att man kan göra en jämförelse med hur vi har det i vår del av världen. 

Tillbaka till Sverige. 2015 redovisade Malmö FF ett eget kapital som är större (482 miljoner kronor) än övriga allsvenska klubbar sammantaget. Vilken konsekvens får MFF:s ekonomiska överlägsenhet för svensk fotboll?

"Viktigt att våra klubbar tävlar i internationella mästerskap"

– Det är viktigt att våra klubbar tävlar i internationella mästerskap och går till gruppspel. Det är ett av våra strategiska mål. Detta är en konsekvens av det, som vi får leva med. 

– Trots det har vi haft en allsvenska där inget lag har sprungit ifrån. På något sätt har de övriga klubbarna hanterat det här, satsat och tagit upp kampen. Det är oerhört viktigt att man behåller balansen så gott det går, att det finns en solidaritet som innebär att alla kan nära drömmen om att bli mästare. 

2015 redovisade de damallsvenska klubbarna för första gången en total omsättning på över 100 miljoner kronor samtidigt som de herrallsvenska klubbarna omsatte 1,7 miljarder. 

Är det en korrekt beskrivning av styrkeförhållandena mellan dam- och herrfotbollen i dag?

– Ser du antalet utövare totalt sett i svensk fotboll är drygt 70 procent killar, knappt 30 procent tjejer. Det kommer ta tid innan man balanserar upp det. Vi skall snarare jämföra damallsvenskan med andra toppligor i damfotbollen. Och då står damallsvenskan på högsta internationella nivå.

– De har all anledning att vara väldigt stolta över vad de har gjort. Sedan hade de ett tufft år nu senast 2016 med tv-avtalet, men varje match produceras vilket innebär att man har ett fundament för att också kunna skaffa bra tv- och marknadsintäkter.

Ur ett kommersiellt perspektiv har tv-kanalerna trots det valt att inte teckna avtal och sända några matcher. Vad säger det om produkten och konkurrenskraften?

– De konkurrerar på en otroligt tuff marknad. Och i jämförelse med många andra bollsporter på herrsidan står de sig riktigt bra. Dessutom, om det går bra för våra landslag ökar intresset för damfotboll, även om det har varit svårt att mäta i direkt koppling till publiksiffror. Snacket om tjejernas framfart ökade naturligtvis efter OS. På sikt genererar det ett ökat intresse för damfotboll.

Riskkapitalbolag diskuteras åter inom svensk fotboll, trots att tredjepartsägande numer är förbjudet. Hur ser du på den typen av finansiering? 

– Om man håller sig till de regelverk som finns är det naturligtvis i grunden gott om vi kan tillföra resurser till vår idrott. Det är också viktigt att vi inte hittar på saker som är utanför de ramar som finns. Man vill gärna se de här konstruktionerna innan man uttalar sig om dem i detalj. På den internationella scenen finns det i dag en enorm korrelation mellan framgång och resurser. De som omsätter mest vinner.

"Den bäste vi har haft genom alla tider"

Det svenska herrlandslaget kvalar till VM utan den enskilt främste spelaren. Efter insatsen mot Frankrike i höstas avtog dock snacket om hur Sverige skulle ”klara sig utan Zlatan Ibrahimovic”.

– Zlatan är en världsstjärna och en gudabenådad fotbollsspelare, den bäste vi har haft genom alla tider. Han levererar fortfarande på högsta nivå. Nu är han inte med i vårt landslag längre, då får man arbeta från de förutsättningarna. Det måste man säga att det har de gjort på bästa sätt. Det som hände där i Paris i november gav väldigt mycket positiv energi. Vilket gäng vi har, vilket spel! Det var häftigt. 

Om Sverige går till VM 2018 och Zlatan vill vara med. Vad råder du förbundskapten Janne Andersson till då?

– Det där är så välordnat så det fixar Janne Andersson själv! Jag kommer inte råda honom till någonting. Jag skall gärna samtala med honom och andra fotbollsentusiaster om det skulle bli verklighet. Det är en jätteutmaning att ta oss dit, men drömmen lever. Och Zlatan presterar på internationellt hög nivå.

Så länge drömmen lever kommer frågan vara aktuell?

– Ja, ja. Då är det ganska skönt att laguttagningsfrågorna är delegerade till Andersson. Och han gör det jäkligt bra, Janne. Jag tror bara att resultatet skulle bli sämre om jag gick in och petade i det.

I sommar väntar EM-slutspel för damlandslaget och U21-herrarna. Våra ungdomslandslag är oerhört framgångsrika. 

Hur blev det så?

– I grunden för att vi har välutbildade och duktiga tränare, där man kommer till en miljö och blir välkomnad, men också att klubben ser att det här är en talang, då kan vi slussa hen vidare till en elitklubb. Naturligtvis handlar det också vårt jobb med spelarutbildning ute i distrikten, som tillsammans med klubbarnas akademier formar de första landslagen. Fotboll har dessutom blivit mycket mer av en året-runt-sport. Vi skall inte underskatta värdet av våra konstgräsplaner.

"Vi har mycket bra koll på våra utgifter"

Sedan uppförandet av Friends Arena har Svenska Fotbollförbundets redovisat återkommande och betydande underskott kopplat till ägande och drift. Driften sköts numer av Legardère och ägandet delas med Fabege. Enligt Karl-Erik Nilsson är förbundets ekonomi god. 

– För något år sedan fick vi en begäran om en fördubbling av distriktsbidragen. Vi har levererat 75 procent av det. Och hoppas under 2018 putta till den sista 25-procentaren. Vi budgeterar årligen för ett nollresultat och kan efter EM sätta undan i runda slängar tio miljoner till en utvecklingsfond.

– Vi har mycket bra koll på våra utgifter och har dessutom stärkt inkomstsidan under några år. Vi är väldigt nöjda med resultatet för 2016, har mycket bra kontroll 2017 och ser framför oss att vi 2018 har ett litet reformutrymme.

Ni har tidigare krympt personalstyrkan. Kan det bli aktuellt med ytterligare nedskärningar? 

– Jag vill ju att vi skall vara en organisation som lever i en ständig översyn. Ett omfattande utvecklingsarbete har lett till justeringar. Det är inget beting sagt. Nu är vi snart igenom den första stora utredningen om kansliet som helhet.

I vår avgörs Europa League-finalen på Friends Arena. 

– Det innebär att Friends får stor uppmärksamhet ”world wide”. Ekonomiskt är inte det här någon lysande affär. Det är mer de andra värdena. Man får investera i ett sådant här ”high class”-evenemang för att kunna skörda andra saker efteråt. 

Vad skulle du säga att förbundets beslut att köra alla tävlingsmatcher för herrlandslaget på Friends får för konsekvenser för den nationella förankringen runt herrlandslaget ute i landet?

– Vi har ju en nationalarena för herrfotboll, en för damfotboll och en för futsal. De är de arenor vi huvudsakligen använder för våra tävlingslandskamper. Så kommer det att vara under överskådlig tid. Vi kommer att spela de flesta damlandskamperna i Göteborg, och de flesta herrlandskamperna på Friends Arena. Jag tror också, beroende på hur lottningarna ser ut och vilka motstånd vi får, att det kanske finns öppningar att spela på andra orter. För intresset för vårt landslag är det naturligtvis positivt om man kan sprida det. 

För det knorras lite?

– Ja, så är det. Det är ju självklart. För intresset och för samhörigheten med vårt landslag är det viktigt att man sprider det så gott det går. Men vi är också ett litet land med begränsade resurser.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.