Först var de fyra kandidater. Jörgen Eriksson blev först att kliva av, med motiveringen ”det är inte bara ett jobb, det är en livsstil”.
Därefter drog elitklubbarnas favorit Lars-Christer Olsson – före detta generalsekreterare i förbundet och med många tjänsteår inom Uefa – tillbaka sin kandidatur. Han gjorde det med orden ”jag har gjort en samlad bedömning och är besviken på processen som jag inte tycker är tillräckligt transparent”. Sanningen är att han ens inte fick träffa 60 procent av de röstberättigade distrikten. De ville helt enkelt inte höra hans vision för svensk fotboll.
Kvar fanns alltså Susanne Erlandsson – och Karl-Erik Nilsson.
Erlandsson har mångårig erfarenhet av styrelsearbete (bland annat som vice ordförande), men distrikten hade på ett tidigt stadium bestämt sig: Karl-Erik Nilsson, den förre elitdomaren och socialdemokratiska kommunalrådet, var deras val.
Hur kunde det bli så?
– Jag har inte lagt mig i vem som ska efterträda mig. Men jag finns gärna kvar som bollplank till den som det blir. I övrigt vill jag inte lägga mig i det, säger Lars-Åke Lagrell, som efter 21 år med ordförandeklubban i handen kommer att avgå i eftermiddag.
Det mest intressanta är hur tyst och sluten den här processen har varit. Ingen av de tre sist kvarvarande kandidaterna har lagt korten på borden och sagt:
– Lyssna nu – detta vill JAG göra för svensk fotboll.
Istället har det smusslats, tisslats, tasslats och gjorts överenskommelser i det tysta. Det är distrikten som sitter på den stora makten – de har 132 av de totalt 190 rösterna vid årsmötet. Resterande 58 innehas av föreningarna i allsvenskan, damallsvenskan och Superettan. Föreningen svensk elitfotbolls avgående ordförande Bosse Johansson gick för några månader ut och sågade hela processen, och tyckte att distrikten skulle backa bandet och ge Olsson chansen. Men förgäves.
Susanne Erlandsson insåg till sist det hopplösa när valberedningen, efter att ha förankrat sitt val i distrikten, föreslog Karl-Erik Nilsson. Hon drog tillbaka sin kandidatur, och sade i samband med det till SVT:
– Om man ska lära sig något av detta, så är det kanske att man ska ha en mer öppen valprocess som involverar alla förbundets medlemmar. Ingen av oss har ju egentligen presenterat vad vi står för.
Så i stället för en öppen kamp mellan två eller tre kandidater i det offentliga om ordförandeposten, kommer det i dag att bli som valberedningen har föreslagit.
Karl-Erik Nilsson blir ny ordförande.
Men vad vill han?
