Kort efter att Bosko Orovic presenterades som ny Gais-tränare efter sparkade Benjamin Westman var han inblandad i en trafikolycka. Vid ett rödljus blev han påkörd på sin vespa av en bil som körde mot rött, 28 juni.
Nu drygt tre veckor efter olyckan minns han inte särskilt mycket.
– Jag blev påkörd, någon valde att köra mot rött och sen minns jag inte så mycket mer, säger han efter första träningspasset med Gais.
Hur var det att vara ute på planen igen?
– Det är fantastiskt roligt! Men ganska smärtfyllt också …
Hur ont har du?
– Jag kan säga såhär, jag spydde på träningen. Jag har fruktansvärt ont och tar tabletter men de hjälper inte riktigt. Det är ju så mycket som de har gjort, ben och nya grejer. Man får leva med det, så är det bara.
Inte aktuellt att vara kvar lite i sjuksängen?
– Jag löser inte det. Jag måste ta mitt ansvar och sätta min prägel på laget, det kan jag inte göra om jag inte är här. Sen om vi ska vara ärliga så hade två veckor till nog hjälpt. Men det fanns inget att diskutera, det är jag som bestämmer och jag ville ha det så, säger han och fortsätter.
– Gais ser min hälsa framför fotbollen, jag är mer tvärtom. Att vara så länge borta från fotbollen har varit pain in the ass.
LÄS ÄVEN: Gais-tränaren i trafikolycka – förd till sjukhus
Första träffen med sin nya spelartrupp hade han en tisdag före operationen. Under måndagen var det första träningspasset som varade i lite mer än en timme innan spelarna körde vidare i gymmet.
– Det är underbart att vara ute på planen! Jag är ju lite låst, man vill vara delaktig men det är väldigt skönt att vara med killarna, säger han.
Känslan över gruppen?
– Jättefin grupp, det handlar bara om att få fram helheten och vad vi vill. Vi måste göra det här tillsammans, det är en lagsport och jag vet att det är en klyscha men vi måste försvara och anfalla tillsammans. Gör vi det så kan det bli bra.
Hur ska Gais spela under din ledning?
– För mig handlar det om att sätta ett vägvinnande spel. Hur anfaller vi? Hur ger vi motståndarna så lite tid som möjligt. Det är det i stora drag, sen vill jag att vi skapar så mycket målchanser som vi kan.
Du brukar stå för ett väldigt spelförande och bolltrillande spel, så även nu?
– På sikt ja, det vill jag men det löser vi inte direkt. Men vi ska sträva efter att nå det hela tiden.
Hur har spelarna reagerat på dina idéer?
– Jag tror att de gillar det, jag upplever det så i alla fall. De har inget val i alla fall, säger han och skrattar.
Du som är bossen?
– Exakt, haha!
Hur är det att sitta i rullstol? Du kan inte visa dina skills nu på planen?
– De där försvann för tio år sedan när vikten tog över, när vi spelar fyra gånger fyra meter. Då kan jag fortfarande visa en del.
När kan du vara tillbaka utan rullstolen?
– Jag vet inte … jag fick hela fotleden krossad som jag har förstått det. Fotknöl och allt försvann. Enligt läkaren ska jag vara glad som har benet kvar. Först var det plastikoperation och sen lite smågrejer, göra nya artärer och se till så jag har blodtillförsel. Det mest kritiska nu är att vävnaden de har tagit bort och flyttat överlever, annars blir det jobbigt.
LÄS ÄVEN: "Jag har hållit på Gais sedan jag var tio år gammal"
Efter fotbollspasset hade han ett kort snack med spelarna inne i gymmet. Då berättade han att han inte dyker upp under tisdagen.
– På tisdag är det lite mindre taktiskt men det är fortfarande jättejobbigt. Jag lider men måste bevara kraften jag har. Jag är helt färdig men på tisdag är det ett högintensivt pass och inte så mycket taktik så då löser Patrik (Ingelsten) och de andra det.
Nästa match för Gais är 24 juli när Öster kommer på besök till Göteborg och Gamla Ullevi. Då lär det vara en Bosko Orovic i rullstol som leder Gais.
– Jag är lycklig om jag kan gå igen. Men jag tror inte vi slipper rullstolen inom två veckor. Men jag är ingen läkare, säger han och fortsätter.
– Tro mig, du kommer få se en galen människa studsa på en rullstol. Jag hoppas såklart vara utan den men vi tar det dag för dag. Jag vill bara slippa den men jag kan inte göra mer än jag gör.
När det blev klart att han blev ny Gais-tränare höll Bosko Orovic inte igen.
– Jag har hållit på Gais sedan jag var tio år, sa han då.
Nu efter första träningspasset med nya laget kommer nästa kärleksförklaring till klubben han leder.
– Jag hade inte varit här och kört just nu om det inte var Gais, säger han.
