Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Bild: Bildbyrån/GP.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Ingen skam att förlora mot ett bättre lag

Jag skall inte säga att Blåvitt var håglöst, bara sämre. Östersund har övertagit ledartröjan i svensk fotboll och är mästare i olika skepnader, även om gulden – hittills – är Malmös.

Att sent torsdag kväll stå för en av de enskilt starkaste prestationer ett svenskt klubblag har gjort i Europaspelet och mindre än 70 timmar spela ut IFK Göteborg och få lagets tränare att uppgivet slå ut med armarna är ytterligare kvitto maktförskjutningen i svensk fotboll.  

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Fouad Bachirou kan vara seriens smartaste spelare, Saman Ghoddos den allra bäste och Ken Sema den mest spännande. Han skall definitivt med i Jannes VM-playoff-trupp till Italien. Det finns, som ni som följt Europa League-spelet hittills, fler och mer. Jag måste erkänna att jag är väldigt förtjust i mittbacken Sotirios Papagiannopoulus, som kombinerar fysik med bra teknik och spelförståelse. Egentligen är alla i detta nya ”pop-lag” värd ett omnämnande.

Det är alltså ingen skam att förlora mot detta, svensk elitfotbolls nordligaste och just nu bästa lag, Malmö FF inkluderat.

Förklaringarna till hur IFK kunde ta över taktpinnen i andra halvlek varierar från att ”Östersund tröttnade” till att ”IFK:s respekt släppte” och ”fler spelade framåt”.

Det är inte ofta man ser ett lag, som IFK denna kväll, flytta fram sååå mycket folk, vilket ledde till både heta chanser och rätt festliga omställningar. Blåvit tvåbackslinje – och så Erik Dahlin.

IFK-målvakten, som gjorde sin första allsvenska match på fem år, är verkligen värd ett omnämnande denna dag. Trots förlusten. För vore det inte för hans parader när Östersund stormade fram i chans efter chans kunde siffrorna blivit mycket större än faktiska 1-0.

Det buades från klacken efter slutsignalen och det är så det är. 0–1, regn, noll poäng och kvar på 37 poäng i tabellen med två omgångar kvar är kanske inte värt några applådåskor, men jag tyckte ändå att spelarna försökte, tog sig i kragen och var nära en kvittering.

Som en läktarröst uttryckte saken: ”Det är ingen skam att förlora mot ett bättre lag”.

Det här är Östersunds år, IFK Göteborg får fortsätta att arbeta på tesen att nästa blir deras.

Eijlert Björkman avtackades inför matchen på innerplan efter 35 år i klubben och berättade om när han inför Europacupsemifinalen mot Barcelona 1986 fick hålla i ett träningspass med A-laget eftersom både Gunder Bengtsson och Kjell Pettersson var iväg på scoutingresa. ”Den upplevelsen var enorm”, förklarade Björkman som är värld all tänkbar uppskattning efter dedikerat slit på alla nivåer hos IFK Göteborg.