I lördags genomförde han sitt senaste träningspass med Arsenal. Efter två år med en hel del speltid i U23-laget och allmänt goda vitsord har mittbacken från Bergsjön och Backa nött bänk det sista. Senaste matchen var i december och när kontraktet går ut efter säsongen kommer det inte att förlängas.
– Jag lämnar Arsenal definitivt till sommaren, säger han efter onsdagens träningspass med BK Häcken på Gothia Park Academy.
Enligt 19-åringen beror det inte på skada eller utgående kontrakt, men något exakt skäl kan han inte ange.
Vilka är dina intryck från åren i Arsenal?
– Bra. Det har hjälpt mig en massa, både fysiskt och mentalt.
Om du skall sammanfatta, hur nära var du exempelvis att bli kvar i klubben?
– Jag var nära. Jättenära.
Ett A-kontrakt?
– Ja. Ett nytt kontrakt.
Vad var det som gjorde att det inte blev så?
– Det funkade bara inte. Jag vill spela. Arsenal kunde inte ge mig det.
Det har inte blivit några matcher med A-laget, bara träningar.
Om du skall säga något om hur det har varit att tillhöra en storklubb som Arsenal?
– En dröm som blivit verklighet. Det är inte alla som får den chansen.
Häckentränaren Mikael Stahre ser nöjd ut när han ombeds kommentera Kristopher da Gracas insats från första träningspasset.
– Han är här för att lära känna klubben och vi honom. Det är första gången jag ser honom. Han gjorde ett bra intryck på mig, säger Stahre och fortsätter:
– Han kommer från Göteborg, är en duktig fotbollsspelare, oerhört bollskicklig. Vi hade inget stort spel i dag på det sättet. Bolltrygg spelare, som är väldigt välorienterad.
Kristopher da Graca inledde sin fotbollskarriär i Hisingsbacka FC, spelade en tid i Häckens U17-lag och gick sedan tillbaka till Hisingsbacka FC innan han upptäcktes av Arsenal på ett elitläger. Han beskriver den första tiden i Londonklubben som jobbig.
– Speciellt när du kommer från ett litet lag som Hisingsbacka till Arsenal, så var det jobbigt från början. Allting tar sin tid.
Hur väl omhändertagen blir man? Fick du egen lägenhet?
– Jag bodde hos en värdfamilj och skulle provträna. Efter första träningen erbjöd de kontrakt.
Och du sade ja?
– Mmm.
Och så skrev du proffskontrakt bara ett halvår senare?
– De har sådana ”scholarship” (stipendier). Det hade jag ett halvår. Sedan fick jag proffskontrakt i två och ett halvt år.
Under året har Arsenals manager Arsène Wenger fått mycket kritik för resultaten i Premier League. Det är fortfarande inte klart om han fortsätter och vem som tränar Arsenal nästa säsong.
Hur tycker du att Wenger har varit som coach?
– Jag har ingenting emot Wenger som tränare. Det är upp till honom.
Hur har stämningen förändrats under året när resultaten inte har blivit som förväntat?
– Det har varit likadant. Den har alltid varit bra. Oavsett resultat.
I Arsenal finns mittbackar som Laurent Koscielny, Shkodran Mustafi, Per Mertesackar och Gabriel. Minst sagt tuff konkurrens.
Är det någon speciell du har tagit efter och tränar med?
– I A-laget? Jag brukar träna med Per Mertesacker. Han hjälper de unga mycket.
Vad har du lärt dig av honom?
– Ledarskap skulle jag säga. Han är inte den snabbaste. Han vet position, han är smart och är ett steg före. Pratar mycket på plan.
Är du en Mertesacker eller är du en Koscielny?
– Jag är mer en Koscielny, skulle jag säga.
Eller Mustafi?
– Nej, nej. Koscielny skulle jag säga.
Varför är ni lika?
– Aggressiviteten, snabbheten, tacklingarna.
Hur är spelarna i gruppen runt A-laget, som Alexis Sanchez?
– Han är väldigt tävlingsinriktad. Hatar att förlora. Jobbar väldigt hårt på träningarna.
Vem är bäst?
– På träningarna?
Ja.
– Jag säger Francis Coquelin. Han jobbar hårt. Passningarna är alltid bra. Bra teknik.
Inte Özil eller Sanchez?
– De är bra, men den som sticker ut för är Francis Coquelin.
Hur skulle du beskriva deras typ av fotboll?
– Snabb. Spelar massa på marken. Det skulle jag säga. I stället för långbollar försöker vi spela ut.
Vad är dina direktiv som mittback när du har bollen i backlinjen? Vilka är uppspelsvägarna?
– Antingen är det mittfältarna eller ytterbackarna. Det är sällan att vi chippar in den till anfallarna.
När slår ni långt? Aldrig?
– När det behövs. Det beror på situationen.
Känner du att du själv kunde ha gjort något annorlunda för att få chansen i A-laget?
– Nej. Jo, det är klart. Men jag känner att jag har gjort allt jag har kunnat.
Känner du att du borde ha fått chansen?
– Jaja. Sedan gäller det att man har lite tur också.
Första träningspasset med BK Häcken var uppskattat.
– Det har varit bra än så länge. Jag tycker om laget, tränaren. Allting.
Hur är omställningen att komma från att träna med Per Mertesacker till att träna med Emil Wahlström?
– Den är stor såklart. Fast … den är stor.
Vad är det framför allt som skiljer?
– Tempot skulle jag säga. Allting. Spelet. Pressen. Fysiken. Planen.
Det är inget konstgräs där?
– Nej.
Följer du allsvenskan?
– Nej, inte så mycket.
Under uppväxten i Hisingsbacka FC spelade han bland annat ihop med Carlos Strandberg, numer i KVC Westerlo i Belgien men tidigare bland annat i BK Häcken.
– Jag och Carlos är nära. Jag pratade med honom häromdagen. Det går bra för honom än så länge.
Hur många av killarna i laget känner du sedan tidigare?
– Tre stycken. Egzon Binaku, Daleho Irandust och Albin Skoglund.
Skulle du kunna se en framtid här?
– Vi får se. Vi får se.
Vad vill du?
– Vi får se. Vad som är bäst för mig.
Det har ryktats om många klubbar, bland annat PSG och Newcastle. Har det funnits någon substans i deras intresse?
– Vi får se, vi får se.
Lockar allsvenskan?
– Jag stänger inga dörrar, för något.
Ångrar du att du flyttade till Arsenal?
– Nej. Aldrig. Aldrig!
