Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Fotbollsfest under terrorhot

Risken för nya terrorhot anses överhängande när fotbolls-EM börjar i Frankrike den 10 juni. Nyligen uppmanade en hög IS-företrädare anhängare att slå till under den muslimska fastemånaden Ramadan. Undantagstillstånd råder i Frankrike och myndigheterna rekordsatsar för att trygga säkerheten.

Spänningen stiger inför EM. Med mindre än två veckor kvar till avspark är oron stor för nya attacker. Polis och militär mobiliserar som aldrig tidigare i fotbollens historia. Men hotet kan vara gömt i skuggorna: sovande terrorceller som aktiveras.
– Vi har haft hotbilder mot vissa länder, men inte på det här sättet. Vi har inte haft en allvarligare situation. Det är den nya verkligheten vi lever med idag, säger terrorforskaren Magnus Ranstorp.
Undantagstillstånd råder i Frankrike efter terrordåden i Paris i november. Uppemot 100 000 poliser, militärer och säkerhetsvakter sätts in för att, med den franske inrikesministern Bernard Cazeneuves ord, ”göra allt som är möjligt för att undvika en terroristattack” under turneringen.

Inför premiären den 10 juni kartlägger och övervakar polisen kända misstänkta säkerhetsrisker, medan nya avslöjanden görs: I en dator som tillhör Salah Abdeslam, misstänkt för delaktighet i attentaten i Paris, ska enligt uppgift finnas en lista över flera tänkta terrormål, som EU-parlamentet i Strasbourg, flygplatsen i Toulouse (staden där Sverige spelar sin andra EM-match) och affärsområdet La Défense i den franska huvudstaden.

Den franska säkerhetstjänstens ledare Patrick Calvar har informerat det franska parlamentets försvarskommitté om att IS planerar nya terrordåd i Frankrike. Dessförinnan bekräftade Rob Wainwright, chef för den europeiska polisbyrån Europol, att man förbereder sig för möjliga attentat under EM.
– Det är chockande enkelt att attackera mjuka mål som kaféer, restauranger och konsertlokaler, säger han till den tyska tidningen Die Welt.
Och erfarenheterna förskräcker: Fyra månader efter händelserna i Paris slog självmordsbombare till mot flygplatsens avgångshall och tunnelbanan i Bryssel.
Samtidigt har terrorstämplade Islamiska staten, IS, och al-Qaida nu uppmanat till nya aktioner. Nyligen uppmuntrande en IS-talesman, Abu Mohammaed al-Adnani, anhängare att slå till under den muslimska fastemånanden Ramadan, som inleds den 6 juni.

LÄS OCKSÅ: De trotsar risken för EM-drömmen

LÄS OCKSÅ: "Tror inget säkerhetspådrag har varit i närheten"

IS angrep för kort tid sedan en kafélokal där Real Madrids fans håller till i den irakiska huvudstaden Bagdad. Tre män öppnade eld urskillningslöst. Enligt Real Madrid dödades 16 medlemmar av supporterklubben. Javier Tebas Medrano, president för spanska La Liga, skriver på Twitter:
”Terrorism har attackerat fotboll.”
Samma helg fick Manchester Uniteds aréna Old Trafford utrymmas i en match mot Bournmouth. En tidsinställd sprängladdning hittades, men det var en kvarglömd attrapp från en övning. Det visar dock på den nervositet som finns och de extraordinära säkerhetsrutiner som införts.

Inför filmfestivalen i Cannes simulerades en terrorattack på festivalområdet med angripare, statister som spelade skjutna, ambulanser och sjukvårdspersonal. Det väckte starka negativa reaktioner. Tv-bilder förmedlade inte bara stjärnor och glamour utan, som en scen ur en film av Martin Scorsese, svartklädda män med vapen.
De internationella säkerhets- och underrättelsetjänsterna arbetar nu på helspänn dygnet runt för att inte missa tips, varningar, mobilsamtal, sms, penningöverföringar eller annan mänsklig aktivitet som indikerar att aktioner förbereds.

En avhoppare från IS berättade 2014 för norska NRK om sovande terrorceller i Europa:
– Det finns celler som väntar på order, och det är fler än en grupp.
Det är en fördel om medlemmarna av cellerna är europeiska medborgare, sade den anonyme avhopparen.
– Om till exempel en med brittiskt medborgarskap kontaktade mig för att ansluta sig till IS, bad jag honom i stället att stanna där han är, så att vi kan använda honom för andra ändamål.

CNN rapporterade i januari förra året, med hänvisning till en underrättelsekälla, att det fanns information om ett 20-tal sovande terrorceller, med sammanlagt 120 till 180 personer.
Hotet kan komma från enskilda eller grupper, som handlar på order eller mer eller mindre överlagt och spontant. Magnus Ranstorp:
– Det finns individer i de flesta europeiska länderna som har samröre och sympatiserar med terrorrörelser till den grad att de kanske vill göra någonting. Det kan vara folk med lite lösare kontakter som bestämmer sig för att EM är ett bra tillfälle.

Det finns alltid en risk att säkerhetstjänsterna missar gärningsmän som kommer från andra länder, som vi såg i Paris och Bryssel. Där hade terroristerna hjälp av anhängare på plats.
– När det gäller att sätta ihop en operation och få tillgång till vapen och sprängmedel, blir det mer komplicerat. säger Magnus Ranstorp.

De ansvariga myndigheterna försöker med alla medel spåra samband, röster och namn. Men deras objekt lär sig hela tiden.
– De behöver bara gå in på WhatsApp så är det krypterat på båda sidor. Det finns massvis med appar genom vilka de kan utbyta information ostört, säger Magnus Ranstorp och nämner elektroniska brevlådor.
– Två personer som ska kommunicera kan ha ett hotmailkonto med samma användarnamn och lösenord. De går in och skriver ett brev till varandra som utkast, ett brev som aldrig skickas till något system utan ligger kvar. Samma sak har de gjort nu från Turkiet, etablerat hemsidor på icke västliga sidor där de laddar upp information och sedan bara gå in och tittar.
Även de förslagna gör tabbar.
– Många är mindre säkerhetsmedvetna. Det är där polisen hittar misstänkta individer. Och det räcker att du hittar en individ i ett nätverk för att rulla upp hela nätverket.


Men andra lär av misstagen. De två för terror i Syrien misstänkta männen i Göteborg avslöjades förra året på grund av sparade filmer på ett dataminne. De avslöjade sig själva och dömdes till livstids fängelse.

– Jag tror att de flesta som varit med om tunga grejor har värderat det fallet och blivit försiktigare. Så har det alltid varit i terrorns värld, man lär sig från terrorrättegångar om hur myndigheterna jobbar och så utvecklas teknologin. Så tillvägagångssätt varierar, och de är rätt skickliga på det.

Ett av målen för de senaste Parisattackerna var nationalarénan Stade de France, där EM invigs och finalen går inför fulla läktare och en rad stats- och regeringschefer. Då möttes Frankrike och Tyskland i en vänskapsmatch. President Francois Hollande evakuerades. Självmordsbombarna lyckades inte ta sig in på stadion, men en oskyldig dog när en gärningsman löste ut sitt bombbälte nära en ingång.

Under EM kommer säkerheten utanför och på arenorna givetvis att vara hög, liksom runt spelarhotellen. Den stora risken löper människor som är ute på stan, i stora folksamlingar.
– Det är ett mycket uppenbart hot, konstaterar Magnus Ranstorp.

Allmänna platser är praktiskt taget omöjliga att helt skydda. Ett känsligt och välbevakat område under EM blir den officiella supporterzonen vid Eiffeltornet, med plats för 90 000 personer.
– Hotnivån är exceptionellt hög, och det är öppet för att terrorister försöker hitta på någonting under EM, säger Magnus Ranstorp som är bekymrad över öppenheten i EU, trots de restriktioner som har införts på grund av flyktingkrisen.
– Det försvårar anti-terroristarbetet, säger han. Så fort någon kommer in i EU har vi ingen koll på vem som är här. Det har vi just nu i Sverige genom passkontrollen, men i övriga EU reser folk fram och tillbaka tämligen obehindrat. Använder de sig inte av kreditkort utan låter någon annan göra inköpen, finns ingen chans att säkerhetstjänsten hittar dem.