En supporter i spelarkläder: "Farfar har varit medlem sedan 20-talet"

ANNONS
|

Hannes Sahlin låser upp dörren till kontoret på Öisgården. Ett stort skrivbord, några stolar och två Aston Villa-tröjor pryder rummet. Utanför fönstret kan man ana en springa av Örgrytes konstgräsplan. Örgryte IS och Aston Villa. Två klubbar som följt 29-åringen genom livet.

– Jag fick en halsduk av min farsa. Sedan såg jag Villa på tv och tyckte de hade snygga färger, säger han och tittar mot en av tröjorna som hänger på en byrå.

Namnet Collins och nummer 29 står skrivet i vita tecken på en vinröd bakgrund med blåa ärmar.

– Jag fick den av Elmander. Han hade John Carew hemma men den ville han spara. Collins var fin när han fick komma rättvänd och nicka.

ANNONS

Bestämde sig i Thailand

Hannes Sahlin pratar mer som en supporter än som en spelare. Med en pappa, en farfar och en farbror som hejade på Öis flöt det rödblå blodet i ådrorna från födseln. När han fick började han gå på matcher på egen hand. Stå i klacken. Åka på bortamatcher. Drömma om att en gång själv stå där på planen i Örgrytes tröja.

Snart kom den egna karriären emellan. A-lagskontrakt med Qviding. Försäljning till Häcken. Utlåning till Gunnilse och så tillbaka till Qviding. Klackbesöken blev något färre. Bortamatcherna lätträknade. Men kärleken fanns kvar.

Och så kom samtalet han väntat på. Under en Thailandsresa 2011 vägde han Örgryte i division 1 mot superettan och Brage. Valet blev till slut enkelt.

– Jag fick några tusen i månaden och Öis fixade jobb och bostad. Det lockade betydligt mer än att sitta och fika på Kupolen i Borlänge. Jag åkte upp hit och skrev på direkt när jag kom hem. Farfar och farsan var väldigt glada. Farfar var nog gladast av alla. Han har varit medlem sedan 20-talet typ.

Tunga Villa-tider

Liksom för Aston Villa har de senaste åren inte varit lätta för Örgryte. Under början av 80-talet var Villa ett av Europas bästa lag. 1981 vann klubben Premier League. Året efter Europacupen. Örgrytes senaste ligatitel kom 1985.

ANNONS

Men medan Aston Villa avslutade Championship på plats tretton och gjorde sin sämsta säsong på mycket länge andas det optimism på Öisgården. Mycket tack vare Hannes Sahlin.

Det är den 8november 2015. Mjällby har kvitterat Öis ledning i den avgörande kvalmatchen till superettan. Det har gått 13 minuter av den första förlängningskvarten när Hampus Bohman skickar in ett inlägg i blekingarnas straffområde. Hannes Sahlins hjässa styr bollen mot mål. Resten är rödblå historia.

– Det var nog första gången jag har gråtit i idrottssammanhang. Det blev känslosamt, särskilt när man typ aldrig gör mål. Man tänker inte att det är man själv som ska göra det. Det var bra fest sen. Vi fick stanna bussen på vägen hem och fylla på med öl hos någon kontakt i Anderstorp.

Hannes Sahlin firar avancemanget till superettan hösten 2015 tillsammans med George Mourad. Bild: Bildbyrån.
Hannes Sahlin firar avancemanget till superettan hösten 2015 tillsammans med George Mourad. Bild: Bildbyrån.

Hannes Sahlin hade skjutit Örgryte tillbaka till superettan och sig själv till en plats i fansens hjärtan. Den platsen cementerade han ytterligare tidigare i våras. I en nickduell mot Norrköping i cupen bröt han ett ben i vänster arm. Dags för byte och rehab? Nejdå, han tejpade armen och körde vidare.

– Det låter väl hårdare än vad det var, säger han och böjerpå vänster handled. Ondast fick man efteråt. Jag sprang och höll den lite gömd. Vi hade ingen mittback på bänken så jag hade inte så mycket till val. En viking ska man inte måla upp mig till.

ANNONS

Sedan operationen har han stått utanför laget fram till hemmamatchen mot Öster. Nu är han tillbaka i startelvan och kan skapa fler starka Öis-minnen i derbyt mot Gais.

– Det är nervöst innan. Det sluter upp väldigt mycket folk och det blir underbar stämning. Atmosfären är skitkul. Jag hoppas vi kan tvåla dit dem.

Hannes Sahlin

Född: 1 mars 1988

Tidigare klubbar: Qviding, Häcken, Gunnilse

Position: Mittback

Supporterflörten: Spelade en halvlek med bruten arm mot Norrköpingi Svenska cupen tidigare i våras.

Starkaste Öis-minne: Utan tvekan mitt eget mål i kvalet.

Starkaste derbyminne: Det är mot Blåvitt. 5-2. Afonso hängde några baljor.

Största derbyhjälte: Valter Tomaz Junior. Han sprang runt med bandage på huvudet. Det var något speciellt med honom. Han var fin. Han gick in hutlöst i satsningar men han ville inget illa så han fick alltid dåligt samvete efteråt.

Första Öis-minne: Det var nog Valter mot Frölunda, när han satte ett långskott i krysset.

ANNONS