Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Ann-Katrin Berger i Chelsea-tröjan tidigare i år. Bild: JOHN SIBLEY
Ann-Katrin Berger i Chelsea-tröjan tidigare i år. Bild: JOHN SIBLEY

EM-målvakten Ann-Katrin Berger om cancern: ”Det var ingen bra diagnos”

Ann-Katrin Berger är given förstamålvakt i storklubben Chelsea och en del av det tyska landslaget under EM
Men vägen dit har varit lång, särskilt med tanke på cancerbeskedet hon fick för fem år sedan.
– Det finns dagar då jag inte tänker på det alls och dagar få jag frågar mig själv, ”Hur klarade jag det egentligen?”, säger hon till watson.de.

Ann-Katrin Berger är till vardags förstamålvakt i det engelska topplaget Chelsea men är under EM tredjevalet i ett starkt Tyskland där Eintracht Frankfurts Merle Frohms stod senast mot Spanien och Wolfsburgs Almuth Schult är andremålvakt.

Men även om Ann-Katrin Berger får spela under EM eller inte är det en bedrift att hon alltjämt är uttagen i truppen, att hon ens är alltjämst kan spela fotboll.

Det var nämligen inte självklart när hon diagnostiserades med sköldkörtelcancer hösten 2017.

– Det var ingen bra diagnos och det var en tuff tid. Men jag tror att det var en bra sak för min karriär eftersom jag kom tillbaka starkare än någonsin, har hon tidigare sagt till Sky Sports.

Ann-Katrin Berger som då tillhörde Birmingham tillfrisknade från cancern fyra månader efter beskedet och blev senare samma år uttagen i säsongens lag och årets spelare i Women's Super League.

– Ibland tar man saker för givet och jag tror jag tog fotboll för givet där och då. Så, på ett sätt, var det bra att hotet av att det skulle tas ifrån mig gjorde att jag uppskattar fotbollen mer idag, sa hon till Sky Sports.

”La mitt liv i deras händer”

I en intervju med watson.de berättar Ann-Katrin Berger hur sjukdomen präglat hennes liv.

– Det finns dagar då jag inte tänker på det alls och dagar få jag frågar mig själv, ”Hur klarade jag det egentligen?”.

Med facit i hand tycker Ann-Katrin Berger att det var skönt att hon befann sig i England när hon gick igenom sjukdomen.

– Det är klart att man hellre får höra något sånt hemma och sedan bara drar sig undan men det kunde jag inte. Jag tror det var bra för mig att det inte var något alternativ att ge upp och det gjorde mig starkare.

– På den tiden gjorde jag bara det som läkaren och min målvaktstränare sa åt mig att göra. Jag litade på dem och la bokstavligen mitt liv i deras händer.

LÄS OCKSÅ: Schweiz tvingas till förändringar i backlinjen efter magsjukan

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.