Frågan om vilka krav Svenska Fotbollförbundet ska ställa på nyblivna elitarenor är inte ny. I Kungsbackafotbollen har den pågått sedan Kungsbacka DFF, kommunens främsta damlag, började närma sig en damallsvensk plats. Eftersom Tingbergsvallen, lagets hemmaplan i elitettan säsongen 2018, inte var i närheten av att möta kraven för damallsvenskt spel, har klubben i år spelat sina hemmamatcher på Påskbergsvallen i grannkommunen Varberg.
Under hösten har dock Kungsbacka kommun fått ihop medel på mellan fem och tio miljoner kronor för att göra de allra viktigaste investeringarna, däribland att förbättra belysningen av arenan och skapa utrymmen för exempelvis sjukvård och domare, i Tingbergsvallen. Kommunen hade tillsammans med KDFF hoppats få dispens för några av de krav Svenska Fotbollförbundet ställer på arenor, exempelvis vad det gäller antalet sittplatser under tak – och därmed ha en elitfotbollsredo arena i kommunen.
Men i samband med ett möte med representanter från SvFF i förra veckan stod det klart att någon dispens inte var möjlig. Därför har Kungsbacka kommun nu valt att helt blåsa av investeringen på Tingbergsvallen.
– Renoveringen skulle bli mycket mer omfattande än vad vi hade tänkt. Det här såg vi som en mellanlösning innan en större investering som vi tänkt göra för fotbollen på sikt. Nu tycker vi det är bättre att göra någonting permanent, säger Ulrika Granfors.
Hon berättar att det är många kommunala representanter som tycker fotbollens arenakrav är orimliga. Enligt henne skulle kommunen varit tvungen att investera minst 50 miljoner kronor för att möta alla de krav förbundet ställde på Tingbergsvallen.
– Med tanke på hur det ekonomiska läget i den offentliga sektorn lär se ut framöver finns risken att det blir arenor i var femte, var tionde kommun. Det är ju att spela på hemmaplan som ska bygga upp föreningar men de här kraven tvingar kommuner att samarbeta i arenafrågor. Det kanske är bra för kommunerna men det är inte bra ur en föreningssynpunkt. De tappar publik, det har KDFF fått erfara. Jag tycker Svenska Fotbollförbundet sågar av grenen de sitter på, säger hon och fortsätter:
– Jag är inte ensam om att tycka det. Det är en vanlig uppfattning i kommunerna.
49 kravpunkter för godkänd arena
Svenska Fotbollförbundets arenakrav för damallsvenskan finns listad i 49 punkter. Där finns allt från krav på planstorlek, till mer specifika krav som dopingrum, medierum, 800 sittplatser under tak, antalet VIP-stolar och att arenaområdet ska vara helt fritt från sten och andra lösa föremål. Det är dessa detaljrika krav som skapar huvudbry bland kommunala tjänstemän när säsongerna går mot sitt slut under hösten. Kraven infördes till säsongen 2014 och har sedan dess sett mer eller mindre ut som de gör i dag.
– Är det något lagen söker dispens för så får vi se vad det är. Det står i bestämmelserna att de kan få en treårig dispens om det finns ett beslut om en investering som gör att arenan möter kraven, säger Ronni Lundqvist, anläggningsansvarig på Svenska Fotbollförbundet.
Eventuell förändring på kraven genomförs på fotbollens representantskapsmöte varje höst. Processen för att säkerställa att en arena håller kraven inleds från förbundets sida med en besiktning så fort ett lag kvalificerat sig för en ny serie. Varberg BoIS är ett aktuellt exempel.
Klubben har överraskat i superettan i år och leder med två omgångar kvar serien. Redan tidigare under säsongen började Varbergs kommun fundera på vilka förändringar som skulle krävas på Påskbergsvallen om säsongen slutade i uppflyttning.
– Det kommer behövas en hel del åtgärder. Vi har redan dispens för några saker på superettan-nivå. Det ska startas en förstudie här i dagarna som ska få fram det som troligen behöver åtgärdas. Kraven är stora, säger Håkan Gustafsson, enhetschef för Idrottsanläggningar på Varbergs kommun.
LÄS MER:Så hamnade Kungsbacka DFF på ruinens brant
LÄS MER:Kungsbacka DFF köpte framgång för pengar som inte fanns
LÄS MER:Kommer Kungsbacka DFF överleva?
Varberg måste göra stora investeringar
Arenakraven är ett sätt intresseorganisationerna för herr- och damfotboll kan sätta press på kommunerna runt om i Sverige. Ett av kraven för herrallsvenskan är att arenan ska hysa minst 3 000 sittplatser under tak – något som dagens Påskbergsvallen inte kommer i närheten av.
– En ny läktare ligger på 12–13 miljoner kronor. Det är klart att det blir ett bekymmer när kraven är som de är. Det är alltid problematiskt, oavsett vilken idrott det handlar om. Det blir dyra grejer och risken är att man från kommunen gör en jättesatsning och sedan är klubben tillbaka på samma nivå nästa år. Det kanske är så att dispenserna borde kunna vara generösare. Men vi vet inte hur det kommer bli för oss innan förbundet har besiktigat, säger Håkan Gustafsson.
Varbergs kommunalpolitiker har tidigare i år deklarerat att Varberg BoIS ska spela sina hemmamatcher på hemmaplan om klubben går upp i allsvenskan, men något formellt beslut om upprustning av Påskbergsvallen är inte taget.
I Kungsbacka kommun har man beslutat att inte genomföra några förbättringar på Tingbergsvallen den här gången. I stället ger kommunen tillbaka pengarna som skrapades ihop för den potentiella satsningen till de projekt de ursprungligen var allokerade för – exempelvis upprustning av badplatser. En ny framtida fotbollsarena lär av allt att döma hamna på idrottsområdet Inlag – fram till dess kommer kommunen hänvisa nya elitlag till Varberg och Göteborg.
