Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer
Bild: TT/GP.

Ekdal måste in – och Nilsson Lindelöf få speltid

Det handlar, som så många gånger förr, om att skaka av sig och sätta i perspektiv, men också se framåt. Vad behöver förbättras och klarar vi oss utan Albin Ekdal? Jag är tveksam.

Som vilket regeringsparti som helst inleder jag mandatperioden (krönikan) med det negativa för att sedan, successivt, växla in på det positiva; det som ger röster i val.

Victor Nilsson Lindelöf, detta landslags Zlatan Ibrahimovic, stjärnspelaren, klickmagneten och mittbacksjätten har också blivit osäkerhetsfaktorn. 

Manchester United-spelarens problem är speltid. Det angavs som skäl av Janne Andersson efter de mindre lyckade insatserna mot Nederländerna, exempelvis handsen vid straffen. 
Huvudfrågan är enkel: Behöver vi vara oroliga? Skall Andersson välja en annan mittback? Svaret är såklart nej på båda. 

Samtidigt är det tydligt att yngre spelare är i större behov av speltid än äldre. Det är Lindelöfs problem. Han spelar för lite. 

Västersåsynglingen befinner sig just nu i en omställningsfas från ett portugisiskt mästarlag till spel med världens största klubb i den jämnaste av toppligorna.

Fotbollsspel på högsta nivå kräver mental styrka menade Janne Andersson på onsdagens presskonferens i Amsterdam och tillade det vi redan listan ut: Victor Nilsson Lindelöf har mental styrka.

Det är det som har tagit honom tid han är. I ett kommande playoff måste han dock höja sig och minimera misstagen.  

Den stora frågan annars, som ni kan tycka vad ni vill om, är hur bra Sverige egentligen är? Oavsett motstånd är det inget snack om vad som väntar. Varken Kroatien, Danmark, Schweiz eller Italien är någon barnlek och för att nå VM i Ryssland krävs prestation på maxnivå.

Större marginaler än så har det svenska herrlandslaget anno 2017 inte.

Mot Nederländerna använde sig Sverige av Frankrikeplanen, men fick inte ordning på skallarna; fick inte tankarna att på ett trovärdigt sätt förklara för kropparna att det faktiskt var viktigt att vinna det avslutande VM-kvalet.

För det var ju inte det. 

Andreas Granqvist erkände detta i den mixade zonen efter matchen, fick oss att förstå hur vanskliga förberedelserna faktiskt varit. Janne Andersson kallade det för den märkligaste match han varit med om. 

För första gången under hans förbundskapten lämnade Sverige planen utan gjort mål.
Sebastian Larsson och Jakob Johansson gjorde så gott de kunde, men ingen av dem har Albin Ekdals egenskaper. Ett svenskt landslag behöver honom, eller det han står för. 

Förmågan av att suga åt sig boll, hålla i och hantera hög motståndarpress efter bollerövring saknades nu. Jakob Johansson har liknande kompetenser, men inte på samma nivå. 

Elitidrott handlar om detaljer, om att göra även små saker rätt. Den erfarenheten har Sverige skaffat sig i två raka playoff. Nu väntar ett tredje och vi behöver inte oroa oss för vad som händer om vi lottas att avsluta borta. Det gick ju bra sist. 

Mot Danmark för två år sedan lyckades Erik Hamrén skapa en tro på att det var Sveriges tur och att det var dags. Samma jobb måste Janne Andersson nu utföra.

Jag tillhörde dem som inför VM-kvalet var rätt säker på att EM-finalisten Frankrike och VM-trean Nederländerna skulle göra upp om förstaplatsen i grupp A.

Jag och många med mig blev överbevisade.

Det här har gått bättre och snabbare än någon hade kunnat tro.  

Överbevisa mig gärna igen. 

Och se till att få Albin Ekdal i speldugligt skick.

Plus

Panama. Och Island. VM-familjen växer. Men hur tänkte domaren? Hur kunde han missa vad resten av världen såg? 

Minus

Mikael Lustig är avstängd i playoff 1. Det är inte bra. Däremot är det bra att Emil Krafth ersätter. Han spelade dessutom mot Frankrike i Paris med den äran.