Ett 40-tal huliganer drabbade samman efter IKF–AIK matchen under torsdagskvällen. En person greps misstänkt för misshandel.
Supporterpolisen Anders Hallesjö är en av poliserna som jobbade under torsdagskvällens stora polisinsats till följd av oroligheterna.
– Det är en grupp risksupporterssom bestämmer sig för att drabba samman. De här firmorna vill mäta sig med varandra och har telefonkontakt, säger han och fortsätter:
– Vanligtvis möts de utanför stan, som vid förra matchen mellan IFK och AIKdär bråket stoppades. Då var det planerat till Högsbo industriområde.
Firmor och Ultras
Polisens fokus inför alla större publika arrangemang äratt skapa ett lugnt och tryggt evenemang för alla besökare. Inför större fotbollsmatcher håller polisen extra kollpå de grupperingar som kallas Firmor och Ultras.
Fotbollsfirmorna söker ofta upp varandra efter matcherna och gör upp med knytnävarna. Ultrasgrupperingarna är ofta de ansvariga för att tända bengaler och andra "pyron" (pyroteknik).
Inför riskmatcher är det planering och kartläggning som gäller. Många av de som ingår i firmorna är kända av polis och klubbar sedan tidigare.
– Vi jobbar såklart förebyggande, det är ett väldigt nära samarbete mellan polis, klubbar, kommunen och arenorna. Det samarbetet pågår hela säsongen och inkluderar även svenska fotbollsförbundet, säger Anders Hallesjö.
Två döda och cirka 100 avstängningar per år
Supportervåld är inget nytt påfund, men har de senaste 20 åren har det blivit ett allt större problem. Två personer har de senaste 15 åren dött till följd av sammandrabbningarna. Det första offret var Tony Deogan, IFK Göteborg-supportern som slogs ned på Södermalm i Stockholm i juli 2002.
Mellan åren 2010–2012 fick302 personer tillträdesförbud till sportarenor i Sverige.
– Klubbarna kan stänga av supportrar och åklagare kan ge tillträdesförbud till sportarenor mellan sex månader upp till tre år, säger Anders Hallesjö.
Anders Hallesjö menar att något av det svåraste för det polisiära arbetet är att bevisa vad de som är inblandade i firmaslagsmålenhar gjort. Det är också en anledning till att de supportrar som bråkade i centrala Göteborg efter torsdagens match inte greps, utan kördes utanför stan.
– För att kunna gripa någon måste man misstänka brott och vid sådana här rusningar så skulle man behöva ha ögonen på en enskild för att kunna säga vad den har gjort och inte gjort. Då de inte är misstänkta för något brott så ska de släppas inom en viss tid efter omhändertagandetoch då det lika effektivt att köra personerna utanför staden som att sätta dem i arresten, säger han.
Lars-Gunnar Ekstrand, operativ samordnare för publika event i Storgöteborg, gör bilden än mer komplex.
– Det är en del som är våldsbenägna, men de slåss ju inte varje gång. Vi har en viss personkännedom såklart, men ordningsstörningarna beror inte alltid på samma personer.
"Det finns inga quick-fix"
I Göteborg spelas det ett60-tal hemmamatcher på Gamla Ullevi och Bravida Arena per säsong. De flesta sköts lokalt, men de större riskmatcherna blir till "områdes insatser" och det är framförallt då Lars-Gunnar Ekstrand kopplas in.
– Inför torsdagens match har vi kontakt med evenemangspolisen i Stockholm, de jobbar nära supportergrupperna från AIKochhar kunskaper som de ger vidare till oss, säger han.
Kan klubbarna göra mer?
– Jag tror på ett långsiktigt arbete. Det finns inga quick-fixes för de här problemen. Jag skulle tro att de flesta som slåss är styrkta av något, men att förbjuda alkoholservering är ingen lösning.
Lars-Gunnar Ekstrand tycker på attde allra flesta supporters är hyggligt, vanligt folk. Av de cirka 16 000 som gick på matchen igår så var det ett 40-tal personer som det tog beslut om att köra utanför staden. En person greps misstänkt för misshandel.
