Sviter ska brytas, heter det. Och på telefonarenan i södra Stockholm bröts verkligen massor av sådana. Djurgården hade en lång svit utan trepoängare – och vann. IFK hade sju raka i allsvenskan utan förlust – och föll. Och Jörgen Lennartsson hade på elva tidigare möten med Djurgården aldrig varit med om att förlora – nu fick ”Jögge” uppleva den känslan.
Och den kan inte ha varit särskilt rolig. Frågan är när IFK Göteborg senast uppträdde så här håglöst. Och det trots att Tom Pettersson knoppade in 1–0 på Emil Salomonssons snygga inlägg efter halva första halvleken.
Strax därefter kom två ödesdigra minuter. Först gav sig IFK-målvakten John Alvbåge ut från sin målbur på någon slags följa-John-lek – utan att ha några lekkamrater. Blåvitts mål blev därför helt tomt och Michael Olunga kunde skjuta in kvitteringen.
90 sekunder senare slog Mathias Raniége in en stolpretur. Denna gång var det hela IFK:s fyrbackslinje som hade bestämt sig för att ge sig ut på utflykt, och den gänglige Göteborgskillen kunde ge sin Stockholmsklubb ledningen.
3–1-målet i 65:e kom efter den största bjudningen. Emil Salomonsson svarade för en rent fenomenal frispelning av hemmalagets kenyan Michael Olunga, som elegant rundade Alvbåge och rullade in bollen.
Vad hände efter det? En tung IFK-forcering?
Nej, då. Inget alls hände. Inte ens inbytte och nyblivne trebarnspappan Tobias Hysén kunde hitta på något finurligt denna augustikväll.
IFK-spelarna var tröga som gamla tröskor från DDR.
– Vi visste att det här var en svår match. Vi började väldigt bra och fick matchen dit vi ville. Sedan fick de två snabba mål vilket gav dem energi och kraft – och genast blev allt mycket svårare för oss, säger Jörgen Lennartsson.
3–1-målet, där Salomonsson Guide Michelin-serverade, kom olyckligt.
– Ett dåligt val och ett dåligt beslut. Vi klarade inte av den uppförsbacken som blev efter det. Jag visste att det här skulle bli en svår match och vi hade inte tillräckligt med kraft idag, säger Lennartsson.
Med nio poäng upp till Malmö FF och åtta till Norrköping är guldet plötsligt väldigt långt borta från Kamratgården.