Perfekt matchplan. Taktiskt fulländat i 90 minuter. Ja, det finns massa positiva saker – faktiskt – att ta med sig från nesliga 1–2-förlusten borta mot Norrköping.
– Jo men, så är det. Så känner väl vi också, även om det känns tungt nu. Men vi ska ju stänga den här matchen, säger Emil Salomonsson.
Den lite hånfulle påminner gärna om tabellen – och David Boo Wiklander förstår:
– Det finns en resa som går nedåt – men den ska vi inte göra. Det kommer vi aldrig att acceptera. Vi vet vad som gäller nu. Vi får inte gräva ner oss, vi måste bara gnugga vidare. Jag kan vara oärlig och säga att vi var bra med boll och så, men …
Men? Var ärlig, då!
– Det vill jag inte. Men det var några incidenter därute. Victor blev till exempel helt överkörd när de gjorde sitt 2–1-mål…
Varför kan ni inte stänga matcher?
– Jag vet inte. Det gäller att hitta rätt spelplan tiden ut, och sedan har väl såklart vi äldre spelare som varit med ett tag ett stort ansvar. Det är en stor utmaning för oss. Det handlar ju om att vi ska kunna behålla lugnet.
Emil Salomonsson:
– Poya visste exakt hur Norrköping skulle spela, och så blev det också. Just nu känns det så tungt, som om mitt hjärta har slitits ut ur kroppen och ligger kvar därute på planen. Vi måste också gå till botten varför det blir så här, varför vi tappar ledningar och till sist får noll poäng. Jag börjar tröttna på det.
Är du inte orolig över att ni inte skapar något framåt?
– Det fanns ju en del nästan-lägen … Men visst, sista tredjedelen var absolut inte bra. Vi måste omsätta en del bollinnehav i fler chanser, helt klart.
