Balkander: "Idioterna får aldrig vinna"

ANNONS
|

Fotboll en komplex idrott, antalet analyser efter en allsvensk match i princip obegränsat. Varken på förhand eller i efterhand går det med exakt precision peka på vad som avgjorde. Särskilt inte skrivbordssäsonger.

Eftersom Malmö FF vann allsvenskan 2016 med sex poäng och avgjorde tidigt pratades det under slutspurten väldigt lite om de tre skrivbordspoäng klubben tilldelades efter den avbrutna matchen mot IFK Göteborg i omgång 6.

Låt oss ändå för ett ögonblick leka med tanken vad som vore fullt möjligt om den nu misstänkte gärningsmannen valt att inte slunga iväg en sprängladdning från läktarplats mot Malmö FF-spelaren Tobias Sana på innerplan.

ANNONS

Tänker så här:

Hade IFK Göteborg under den återstående kvarten (matchen avbröts vid ställningen 0-0 i matchminut 77) kunnat göra ett mål, vinna matchen och ta tre poäng? Rimligen.

Hade Blåvitt då varit två poäng före istället för fyra poäng efter Malmö FF i tabellen efter sex omgångar? Ja.

Påverkade det fullt rimliga beslutet i Svenska Fotbollförbundets olika distanser att tilldöma Malmö FF segern med 3-0 toppstriden i allsvenskan 2016? Av allt att döma.

2015 lockade IFK Göteborg, som då hade guldhäng in i kaklet, i snitt 14 350 åskådare till Gamla Ullevi. Frågan nu är om årets publiksnitt på 11 786 påverkades av det faktum att IFK:s avstånd upp till täten aldrig blev mindre än fyra poäng? Svaret är enkelt: Ja.

Påverkas elitföreningars ekonomi av publikintäkter? Absolut.

Och går det att hävda att blåvita årskortsinnehavare och annan presumtiv publik valde bort IFK och allsvenskan efter Malmömatchen? Tvivels utan.

Går det dessutom att slå fast att nuvarande och framtida partners tvekat kring sitt engagemang i IFK Göteborg? Samma svar. Ja.

Sålunda: Skadade denna enskilda individs planlagda och lagvidriga handling IFK Göteborg på djupet? Tackade en tilltänkt klubbdirektör nej till tjänsten på grund av knallskottet?

Ni kan svaren.

IFK Göteborg har i många stycken Sveriges bästa fotbollspublik.

ANNONS

Ingen enda blåvit åskådare försvarar den knallskottskastande huliganen.

Att han under tisdagens rättegång i Göteborgs Tingsrätt förnekade brott får ingen juridisk konsekvens.

Problemet är snarare att den misstänkte har avtjänat sitt fängelsestraff innan Blåvitt har läkt ihop.

På riktigt.

Just nu sliter många goda krafter stenhård med att lappa ihop, förklara, försvara, motivera och engagera. Jag tycker – faktiskt – lite synd om IFK Göteborg och önskar därför extra lycka till med uppdraget.

Idioterna får aldrig vinna.

Plus: Jag träffade Johan Bohman första gången i början av 90-talet. Jag har träffat honom många gånger sedan dess. Det finns inte många människor som Johan Bohman.

Minus: … att han nu är borta är ofattbart och skakar IFK i grunden. Samtidigt kan Bohmans minne och förmåga bli något för de anställda på Kamratgården att enas kring och finna kraft i. Vila i frid, Johan.

ANNONS