Allt skall sättas i perspektiv. Ta Bollklubben Häcken, till exempel. Bildad 1940 och fram till 2008 god för sju allsvenska säsonger, ett jojo-gäng endast fyra i den göteborgska rankingen och slagen av IFK Göteborg, Örgryte IS och Gais i nästan samtliga jämförelser.
Åtta år senare har Hisingsklubben näst högst intäkter (163 miljoner 2015) av Sveriges samtliga fotbollsföreningar, 67 miljoner kronor i eget kapital och högre soliditet än Malmö FF.
Föreningen har under en tvåårsperiod sålt lokalt producerad talang till Ryssland, Nederländerna, Italien, Bulgarien och Kroatien för 30 miljoner och under Peter Gerhardssons tid som tränare krängt spelare för närmare 100 miljoner kronor.
2016 tog klubben sin första titel någonsin efter seger på straffar i cupfinalen mot Malmö FF på Swedbank Stadion i Malmö. Det kan ingen ta ifrån klubben.
Inte heller det faktum att Häcken under perioden uppfört en ny träningsanläggning och hemvist (Gothia Park Academy), tagit en ny arena i besittning och gått från lillebror till ledande på akademisidan.
Däremot skall BK Häcken ha kritik för avslutningen av allsvenskan 2016 och frågan ”hur är det möjligt?” besvaras.
Efter 24 spelade omgångar var laget femma i allsvenskan och med visst häng på klubbens andra allsvenska medalj genomtiderna.
Det följdes av ett ras i oktober: En poäng på fem matcher och förluster mot Malmö FF, Kalmar FF, AIK och Djurgården.
I bästa fall kan Häcken bli nia, i sämsta tolva. Vid förlust mot Falkenberg i eftermiddag är poängskörden den lägsta under Peter Gerhardssons åtta säsonger – trots att flyktade spelare i flera fall ersatts av bättre (Rasmus Lindgren, Alhassan Kamara och Alexander Farnerud).
Det är lätt att misstänka att Häckens beslut att tidigt kommunicera att Peter Gerhardssons skulle lämna efter säsongen har påverkat resultaten. Det är dock omöjligt att veta i vilken omfattning. I vissa miljöer höjer sådan information prestationen, i andra kan det inverka negativt.
Betydelsen av en tolfte spelare beskrivs av de som har den som stor. Häckens publik är i allsvensk jämförelse begränsad – och har därmed mindre påverkan på spelarnas prestationer.
Denna punkt handlar även om kravställan. Inre krav finns alltid, i Häcken – kopplat till just supporterfrågan – möjligen något mindre. Alla i Häcken vill vinna, men landar mjukare i förluster än spelare i Malmö FF, AIK och IFK Göteborg, där de yttre – och inre – kraven är större.
Jag tror även att teorier om att poängskörd över säsong jämnar ut sig har negativ inverkan på prestation. Det är, enligt mitt sätt att se på saken, inte rimligt att förklara poängtapp med att andra poäng plockats på stolpe in.
Ytterligare några saker bör finnas med i analysen av Häcken 2016: Bland annat det stora antalet skador i början av säsongen, samt att organisationen har haft begränsade möjligheter att ta hand om dessa och parallellt utveckla de friska i den utsträckningen som krävs.
Plus
Det måste vara en dröm för en spelare som John Owoeri, som är ett mål från skytteligaseger, att ställas mot Falkenberg, som har släppt in 77 mål den är säsongen, i sista matchen. Varför inte avsluta med ett hattrick? Alla bollar på John!
Minus
Häckens lägsta publiksiffra 2016 är 1424 mot Gefle hemma. Slås den i dag?
