Balkander: "Därför startar Jakob Johansson"

Fotbollshistorien innehåller så många skrällar att överraskningar längre inte förvånar. De är helt enkelt en del av sporten. Det gäller bara att tro på att det är möjligt och skapa en realistisk strategi. Därför startar Jakob Johansson och Marcus Rohdén på bekostnad av Oscar Hiljemark och Jimmy Durmaz, både omskakande och hoppingivande.

ANNONS
|

Spelmässigt talar di svenske om betydelsen av att spela sig ur Frankrikes förmodat aggressiva förstapress efter återerövring; en både vansklig och avgörande uppgift.

Vid alltför begränsade perioder av eget bollinnehav finns risken att det här blir kattens lek med råttan. Där blir Jakob Johansson nyttig. Hans förmåga att ta emot, hålla i och täcka motståndare var bra redan i IFK Göteborg och sägs ha utvecklats i Grekland.

Det blir också av stor betydelse att i möjligaste mån minimera antalet hörnor och frisparkar, både vid straffområdslinje och i ytterzon, eftersom Frankrike förfogar över både starka frisparksskyttar (exempelvis Dimitri Payet) och spänstiga huvudspelare (Koscielny, Pogba, Giroud med flera).

ANNONS

Kan spela avgörande roll

Att inte bli för låga och parallellt behålla uppspelspunkterna i Ola Toivonen och framför allt John Guidetti. Här kan under resans gång även Isaac Kiese Thelin med sin bevittnade styrka i luften komma att spela en avgörande roll.

Den numer Champions League-meriterade U21-Europamästaren Ludwig Augustinsson talade i klubbhuset på Marbella Football Center häromdagen om en möjlig öppning, ett svenskt ”halmstrå”: Den franska arrogansen, där nonchalans och överdriven självsäkerhet kan vändas till något destruktivt. För Frankrike självt. Som i kvalet till U21-EM.

Resan är redan gjord

Resan är redan gjord, den där Didier Deschamps skulle få alla stjärnor att inordna sig i det kollektiva, underordna sig laguttagningar (där stora egon ibland bänkas) och ha förståelse för varandras skiftande roller. Till sin hjälp har han i det jobbet lutat sig mot lojale evighetsmaskinen Blaise Matiudi, i sitt gepit världens bäste.

Les Bleus välte den största elefanten (Tyskland) i Marseille, tog ned Island på jorden i Paris, men föll på eget grepp i finalen.

Det blev närapå ett perfekt mästerskap, där tron återvände, finalchanserna radades upp, men aldrig omsattes i ett segermål. Det utnyttjade en underlägsen motståndare (Portugal) enligt välkänd fotbollsdramaturgi: Efter hundra missade chanser gör motståndaren inte sällan mål på sin första.

ANNONS

Frankrike ofullkomligt

Lex Portugal ökar min tro på svensk chans på Stade de France.

Frankrike är, alla stjärnor till trots, inget fullkomligt lag. Det finns brister och luckor. Jag misstänker att Tom Prahl har berättat för Janne Andersson var och hur de skall utnyttjas.

Däremot uppfattade jag under EM aldrig någon fransk nonchalans, snarare visst trevande i jakten på den ultimata startelvan.

Didier Deschamps visade sig vara näst intill mästerlig i sitt mod att ena stunden ställa över storstjärnor som Paul Pogba och Antoine Griezmann för att i nästa se dem glänsa och avgöra i sina återkomster.

Nu har den franske förbundskaptenen valt att ställa över Anthony Martial.

Vad det får för konsekvenser står skrivet i stjärnorna.

• • •

Plus

Betänk att vi har Emil Forsberg i laget. Det här kan bli hans match, om han orkar och litar på sin förmåga att ”slå ut” sin motståndare.

Minus

Naturligtvis finns det inte en oddssättare i världen som tror på svensk seger i morgon kväll. Det – möjligheten att slå ur underläge – är en av få saker som faktiskt talar för svensk poäng.

ANNONS