Christoffer Rahm har forskat på personer med sexuell dragning till barn.
Christoffer Rahm har forskat på personer med sexuell dragning till barn. Bild: Bildbyrån

Forskaren: "Det blir allt grövre övergrepp mot allt yngre barn"

Hur går en person som vill utnyttja barn sexuellt tillväga och vad kan föreningar och föräldrar göra för att förebygga övergrepp? GP har pratat med en av Sveriges ledande forskare på ämnet för att få svar.

ANNONS
|

Christoffer Rahm är psykiatriker och forskare vid institutionen för medicin på Karolinska institutet i Huddinge. Han har länge arbetat med att forska om och utveckla olika sorters hjälp för människor med sexuell dragning till barn och ungdomar. Han menar att idrottsmiljön är ett av sammanhangen som människor med den här läggningen söker sig till för att få kontakt med potentiella offer.

– I idrottssammanhang, precis som institutionsmiljöer, förväntas barnen öppna upp sig känslomässigt. Den vuxne ska ta hand om barnen. Där finns en sårbarhet, särskilt för barn som har det trassligt hemma där tränaren blir en viktig vuxen, säger han.

ANNONS

Förövare riktar ofta in sig på barn med låg självkänsla och stor osäkerhet. Inte sällan har dessa barn struliga situationer i hemmet och tyr sig därför lättare till den vuxne förövaren.

– I dag går det snabbare än tidigare från att relationen inleds till att övergreppet sker. Trenden är också att det blir allt grövre övergrepp mot allt yngre barn. Det är pessimistiskt men så är det.

LÄS MER:Tränare som dömts för sexuella ofredanden söker jobb i Göteborg

Han menar att vissa beteendemönster kan påvisa att en person riskerar att begå grövre övergrepp i framtiden.

– När någon exempelvis tjuvkikar på folk genom fönster, blottar sig eller uppvisar den typen av beteende kan det vara en varningssignal. Kanske kan de händelserna inte verka så allvarliga men det kan ibland vara en ingång för personen, som kan gå vidare med allvarligare saker, säger han.

Enligt statistiken är det förhållandevis få personer som dömts för sexualbrottslighet som faller tillbaka i brottslighet av samma typ när de kommit ut. Christoffer Rahm menar att det finns god anledning att tro att många ändrar beteende efter att ha dömts. Domen kan verka som en hjälp för att bryta ett beteende som spårat ur.

– Vi vet inte om det beror på att personerna blir bättre på att skydda sig mot att bli upptäckta eller på att de faktiskt inte begår fler brott, säger han.

ANNONS

Behövs förebyggande insatser

Sedan barnkonventionen blev svensk lag vid årsskiftet finns ett krav på svenska idrottsföreningar att begära utdrag ur belastningsregistret av alla ledare som jobbar med barn och unga i föreningen. Christoffer Rahm menar att det visserligen är ett bra steg mot en tryggare idrottsmiljö – men att mer måste göras.

– En kontroll mot belastningsregistret kan inte vara den enda åtgärden. Det som också behövs är en förebyggande insats. Till exempel behöver man prata om hur vuxna och barn är med varandra i tränings- och tävlingsmiljön, i vilken mån vuxna ska tillåtas att vara ensamma med barn, hur man pratar om intimitet och sexualitet och på vilket sätt barn och vuxna ska vara nära varandra i exempelvis idrottssammanhang.

Christoffer Rahm menar att bilden av att tränaren ska komma nära sina spelare kan behöva problematiseras.

– Det finns en romantiskt bild om tränaren och adepten som måste komma varandra nära för att nå toppresultat, att tränaren ska bli som en extraförälder. Att man är i en omklädningsrumsmiljö och man kommer nära varandra känslomässigt öppnar för andra saker också.

– Utöver att bara kontrollera saker behöver vi diskutera och problematisera samspelet mellan barn och vuxna. Barn i idrottsföreningar har få möjligheter att larma om något händer. Jämför det med en arbetsplats. Det finns ingen HR-avdelning för barnen att gå till. Tränaren är ofta den ende vuxne på platsen.

ANNONS

Hur ska en förening resonera om en person som juridiskt sonat sitt brott söker ledaruppdrag?

– I grund och botten blir det ett etiskt ställningstagande. Det handlar om etik och människosyn. Man får kombinera utdraget från belastningsregistret med att exempelvis motverka att vuxna blir ensamma med barnen och motverka ett sexualiserat språk i föreningen.

LÄS MER:Dömde tränaren: "Tycker jag förtjänar en andra chans"

Lättare kontakt via nätet

Christoffer Rahm berättar att det är på nätet många av kontakterna och övergreppen sker i dag. Framväxten av sociala medier har förenklat för personer som vill begå övergrepp mot barn.

– Det finns många fler kontaktytor än tidigare. Förövarna kommer rakt in i barnens mobiltelefoner, som ofta är en skyddad kanal som barnen inte visar upp. Utvecklingen går också mot att kommunikationskanalerna blir krypterade och svårare att spåra för myndigheter som vill följa upp en anmälan. De här processerna har blivit snabbare och mer aggressiva än tidigare, säger han.

Hur ska man tänka som förälder till ett idrottande barn?

– För det första att det här är en väldigt ovanlig händelse. Det finns ingen anledning till panik. Men om man vill hjälpa sitt barn så handlar det framförallt om att vara en närvarande förälder. Att intressera sig, följa med och delta i barnets liv. Man kan också hjälpa sitt barn att förstå var gränsen går.

ANNONS

Han lyfter vikten av att tänka på att övergrepp även sker mellan barn, att det inte alltid rör sig om en ledare som begår övergreppet.

– Det är faktiskt en stor andel av fallen som är sådana. Det är viktigt att komma ifrån stereotypen av en pedofil. Man ska vara öppen för att övergrepp kan begås av olika typer av människor, säger Christoffer Rahm.

ANNONS