Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

"För evigt en symbol för perfektion och överlägsenhet"

Hon är så ung, den fantastiska Sarah, att det är lätt att glömma hur länge hon kämpat för det här. När det olympiska guldet äntligen var bärgat, åtta år efter OS-debuten, då påminde Sarah Sjöströms tårar oss: Man blir inte så här bra av en tillfällighet. Det kostar.

Det var ännu ett ofattbart lopp. Hon slog än en gång sitt eget världsrekord och vann med 98 hundradelars marginal till världens näste bästa simmare. Och när hon direkt efter målgång tittade upp mot läktaren och såg sin familj – då kom tårarna.

Tårar av lycka. Men kanske framför allt tårar av lättnad.

För även om hon framstått som lugnet själv de senaste dagarna så är det klart att hon påverkas. Av förväntningarna, förhoppningarna. Kraven.

Hon skulle ju bara vinna det där guldet, det var vi alla överens om, Sjöström också. Det innebar att när hon ställde sig på startpallen i Olympic Aquatic Center, med sekunder kvar till loppet som hon förberett sig för i åratal, då hade hon egentligen allt att förlora.

Hon bar ett lands guldhopp på sina breda axlar och hon berättade precis för oss att hon fick göra allt för att intala sig själv att det bara var ett vanligt lopp, två längder, fram och tillbaka, för att inte ”falla ihop”.

Jag kan inte låta bli att tänka på Christian Olsson, vår egen trestegskung som var ungefär lika överlägsen under OS i Aten 2004. Alla räknade med att han skulle vinna guldet, och han lyckades också göra precis det, till synes relativt komfortabelt. Ändå – eller kanske just därför – bröt han ihop i tårar när allt var över. Fördämningarna släppte, det var över. Det gick bra.

Så nog var Sarah Sjöström pressad inför finalen. Allt annat vore omänskligt.

Carl Jenner, hennes tränare sedan barnsben, såg också smått tagen ut när han nyss mötte oss journalister. Han skakade på huvudet, var andfådd och såg nästan knäsvag ut. När han försökte att för hundrade gången förklara sin adepts överlägsenhet var ordet som återkom mer än något annat ”power”.

Och det här var verkligen en uppvisning i kraft som vi sent ska glömma.

Sarah Sjöström kliver med nattens lopp upp bland de riktigt stora svenska idrottarna. Bara sju svenskar har vunnit OS-guld i simning genom alla tider. Sex av dem är män, den sjunde heter Sarah Sjöström och hennes 100 meter fjärilsim den 7 augusti 2016 kommer för evigt att bli en symbol för perfektion, överlägsenhet,  mental och fysisk styrka.

Det lär bli fler medaljer för Sarah. Det kan till och med bli fler guld. Redan på tisdag har hon en jättechans på 200 meter frisim. Men vad som än händer den kommande veckan: Sarah Sjöström klarade det.

Hon gjorde det.

Vilken idrottskvinna.