Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Bild: Bildbyrån

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

En legendar är färdig, nästa stjärna tänd

Plötsligt händer det. Bedrövligt mot Djurgården, klasser bättre mot Malmö FF, kanske stundtals rentav det bästa vi har sett på hela säsongen. I alla fall vad gäller inställning.

Det här är en krönika. Ställningstaganden är skribentens egna.

I Tobias Hyséns avskedsföreställning, när huvudpersonen själv fortfarande satt på avbytarbänken, inträffade något med IFK Göteborg.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Jag skulle säga att vi hade kommit ungefär 20 minuter in i matchen. Dueller vanns, ytor krymptes, lagdelar hängde ihop, passningar synkade med löpningar och tron på den egna förmågan var tillbaka.

Patrik Karlsson Lagemyr rörde sig som i drömmarna, flödande, med kontroll och alltid med en avgörande passning på lut.

Framför ”Paka” hade Sebastian Ohlsson på nytt rollen som centerforward och växelspelade utmärkt med sin droppande anfallskollega och Benjamin Nygren klev i sin debut från start in och tog för sig i luftspelet.

Tändes ett ljus

Det var inte bara det att anfallskombinationerna var tillbaka, det flisades, tacklades och vanns dueller på mittfältet på ett sätt åtminstone inte jag kan minnas att vi har sett tidigare under säsongen, allt enligt formationen 4-3-3.

I den här sekvensen visade August Erlingmark vad han kan och fick sannolikt också ett hum om vad som krävs för att vinna matcher, inte bara mot topplag som Malmö FF.

För mig tändes ett ljus där och då.

"Paka" är det här lagets nästa stjärna, Erlingmark en kapabel boll- och matchvinnare.

Årets sista hemmamatch handlade för de blåvita egentligen inte om något annat än att ta farväl av en legendar och ge sig själva en bra start på 2019.

Jag skulle säga att det trots resultatet tändes ett och annat hopp på Gamla Ullevis höstslitna hybridgräs. Och jag skulle säga att det var viktigt.

Behöver komma fram till något bra

Samtidigt noterade IFK Göteborg på söndagskvällen sin 17:e förlust på 29 matcher. Poängsnittet är nu under 1,0 och bara en av de elva senaste matcher har slutat med seger.

Det är ganska långt ifrån acceptabelt och behöver en särskild analys.

Den görs av alla men leds på Kamratgården av klubbdirektör Max Markusson och tf sportchef Jonas Olsson. De behöver tid. De behöver komma fram till något bra.

Vad gäller Tobias Hyséns sista match i den blåvita tröjan finns inget speciellt att säga om själva insatsen på planen. Han kom in vid ställningen 0-3, hade bytt guldskorna från uppvärmningen mot sina vita, fick kaptensbindeln av David Boo Wiklander och gjorde vad han kunde. Efteråt hölls tal och Gamla Ullevi lyssnade. Ta nu ett djupt andetag och kom tillbaka med ny kraft i framtida roll, vad det än blir, Tobbe!

Plus:

Publiksiffran på drygt 13 000 blev till slut säsongens näst bäst. Det är ett rejält kliv uppåt från de drygt 6 000 som såg Sundsvall förra fredagen.

Minus:

IFK Göteborg har inte vunnit mot Malmö FF på Gamla Ullevi sedan 2009. Det är väldigt många år sedan i duellen mellan Sveriges genom tiderna mest framgångsrika lag.