Mitt i den stora löparfloden bakom Nordstan stod Stina Froste, gned sitt knä och blev omplåstrad vid sjukvårdstältet.
– Första gången jag springer varvet, jag blev hitlurad av jobbet, ler Stina Froste. Ett löparknä gjorde sig påmint redan efter tre kilometer.
Bland alla nersprungna pappersmuggar kom Magnus Mellbin och gjorde ett planerat avhopp efter 15 kilometer.
– Jag var inte tillräckligt tränad i år, men jag har sprungit åtta lopp. Tufft i dag, det låg ganska många borta på Hisingssidan. Nu ska jag hem och heja på Sverige i hockey-VM.
Löpare med femsiffriga nummer börjar gå och personifiera mjölksyra, trots Mattjo Grandes sprittande bluesmusik. Gunnar Kullberg får sitt knä omplåstrat av Fernanda Toro som märkt att många löpare inte fått i sig vätska, några har skickats till sjukhus.
Redan innan regnskuren svischade eliten förbi Götaplatsen efter 17 svettiga kilometer. Poseidon skvätte lite svalkande vatten över Sofie Tornström, funktionär som langade vatten.
– Det blir ton med vatten. Men nästa år springer jag nog själv.
Strax efter två började den svettiga löparormen slingrade uppför Avenyn. Bland tajta löparkläder i neon dök en springande tomte och en stor humla upp.
Nils Torving hade tagit med sig balkongstol och terriern Humlan som skådade ut över ett koncentrerat löparhav och ett mer avspänt folkhav.
– Varvet växer varje år, i takt med att allt fler löper. Och så detta väder. Lika roligt att titta som att springa.
Christopher Nilsson och Gabriel Eriksson höll koll på avspärrningar i vindbyarna och schwunget från Jonsereds Musikkår. De välkomnande en ökad löpartrend men befarade vätskebrist och hade redan sett blåljus.
Vid Bältespännarparken leder två stadiga poliser en löpare med tom blick. Tre ambulanser och en löpare som stoppas om med filtar för vidare transport.
I gräset sitter en trio för picnic med kaffe och salami-mackor. För Kicki Larsson är det 30 år sen sist hon såg ett lopp. Hanna Bolin med dotter Vera brukar se varvet från Slottsskogen och visste inte att det var folkfest mitt i stan också.
"Heja pappa" (2.24.58) på ena sidan och "Heja mamma" (2.26.05) på den andra. Jonathan Cerda Thorn höll skylten vid Brunnsparken och väntade otåligt i solen.
Men så kom en knall och ett störtregn där Maria Widén lyckades rädda sina drycker bakom Åhléns. Vad hon tycker om loppet?
– Det är la bra.
