På hoppsidan har viss osäkerhet övergått i stabilitet – så här långt.
Peder Fredricson och All in tycks ha läget under kontroll. Går allt som det ska hela vägen kan det mycket väl bli guld på hemmaplan. I Falsterbo i går visade All In klass, men skulle något strula har Peder även en bra häst i Christan K som han red i nationshoppningen.
Uppgiften som ankare i laget delar han med Henrik von Eckermann som senaste året har gått från klarhet till klarhet. Han är superstabil, har två bra hästar och levererar alltid. Den säkerheten var skön att se i Falsterbo, liksom att Douglas Lindelöw är jämn. Malin Baryard Johnsson har fortfarande frågetecken kring Cue Channa, men går allt som det ska är det rimligen fjärde ryttaren i laget.
Det roliga under veckan var att se det finns så många unga och lovande ryttare som gjort bra resultat, en sorts försäkran inför framtiden. Dels finns ett gäng med internationell rutin som undan för undan är redo att ta över i form av generationsväxling, dels finnas ett antal begåvningar några snäpp under som kommer i nästa sväng.
Karin Martinsen från Vårgårda tog på söndagen hem finalen för sexåringar med ”Gurkan” och red sedan Grand Prix. Nio fel är inget att hänga upp sig på. Det är erfarenheten som är värdefull.
En av de som imponerat de senaste dagarna är tveklöst Stephanie Holmén som fick klartecken för att rida internationellt med kort varsel. Som hon förvaltat det förtroendet! Med ”Sparven”, chefen Peder Fredricsons häst, har hon ridit felfritt i tunga klasser och imponerat på både ryttare och publik.
Det skulle inte förvåna mig ett dugg om Holmén ingår i förbundskaptenen Henrik Ankarcronas EM-funderingar och att hon mycket väl kan ta en av de fyra platser som återstår i bruttotruppen. Skulle det bli så – minns var du läste det först…
Sveriges dressyrlag vann nationstävlingen i stor och överlägsen stil – ett styrkebesked förstås men också en Viktoria som ska sättas i sitt sammanhang. Motståndet var inte det skarpaste och av det lag som till slut få förtroendet krävs ett snäpp till för att kunna vara med och kriga om medalj i Göteborg.
Patrik Kittel fortsätter att imponera – och är given i laget, han har dessutom flera bra hästar. Rose Mathisen levererar bra igen och vill förstås vara med i diskussionen. Tinne Vilhelmson Silfvén har mängder av rutin red stabilt med Magi. Om det håller i konkurrensen när övriga ryttare går i elden i Aachen nästa helg återstår att se.
Vad är väl en tappad stigbygel… Klart att Peder Fredricson grämer sig efter att har förlorat på en skitgrej, men som den store idrottsman han är har han snart släppt det och gått vidare.
