Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

"Det finns en smygande känsla av att det är möjligt"

Det var ett tag sedan jag såg Öis på plats. Jag gick inte hem besviken. Här finns linjer, beslutsamhet och spets. Här finns också tro, längtan och en smygande känsla av att det är möjligt. Det är ingen garanti, men en bra början.

Det här är en krönika. Ställningstaganden är skribentens egna.

Åren går. För Öis del är det tio år sedan allsvenskan var en realitet. Sedan dess har serietillhörighet varierat, en konkurs överlevts och ännu ett comebackförsök inletts.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Kanske var det signifikativt att spelaren som räddade Öis kvar i superettan hösten 2017 på tisdagskvällen presenterades för en ny sejour i klubben.

Jag har ingen aning om vad Mohamed Said går för nu, men äventyret i Italien har gett en erfarenhet han inte hade tidigare. Det är inte han som ska göra målen mot Västerås SK i nästa omgång. Han har skrivit på för 2,5 år och får i bästa fall chansen att visa sin kapacitet på allsvensk nivå 2020 eller året därpå. Det är bra med konkurrens. Den ökar i Öis anfallsled nu.

Om tisdagens motstånd Halmstads BK hittills har underpresterat i årets superetta har Örgryte IS överpresterat.

Flera spelare har varit bättre än väntat.

Flytt inom Göteborg?

Jag tänker i första hand på Gustav Ludwigson. Jag tänker även på Alexander Bernhardsson som enligt uppgift till GP är på IFK Göteborgs radar.

Jag förstår dem. 20-åringen är utvecklingsbar, snabb, har rätt ålder och allsvenska kvaliteter.

Det är ingen färdig spelare, men den utveckling han har haft under året från division 2 i Sävedalens IF till superettan med Örgryte IS är lovande.

Nästa karriärsteg är inte givet för ”Bambi”, som han kallas. Ett är såklart att stanna kvar i Öis och spela vidare i antingen allsvenskan eller superettan, ett annat är en flytt inom Göteborg.

Vad han än väljer går han en ljus fotbollsframtid till mötes.

I Öis faller ingen längre ur ramen. Jag gillar Hannes Sahlins fränhet på mittfältet, David Engströms kompromisslöshet i mittförsvaret och Danny Erviks beslutsamhet vid skottet, målet som innebar 3-0 och punkterade matchen.

Supportrarna vet vad de vill

Det gjorde inget att Halmstad tog över spelet i andra halvlek.

Poängen gick till Thomas Askebrands manskap och innebär att avståndet till en allsvensk kvalplats nu är nere på en poäng.

Tabellplaceringen är fyra och supportrarna – som sjöng idogt och konsekvent – har bestämt sig.

”Det är dit, vi ska, till allsvenskan”.

Plus:

Ailton Almeida gjorde sitt första mål på två månader. Alla mål är lika viktiga, frågan är om inte detta var liiite viktigare. Öis behöver ha igång sin profilspelare. Firandet innehöll en saltomortal och löpning till bänken. Sann glädje och en skön lirare.

Minus:

Den tidigare Öismanagern Gunder Bengtsson hedrades efter sin bortgång med en applåd och kort tal före avspark. Det var fint. På läktaren satt hans gamla kollega från Öis-tiden Kalle Björklund.