Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Den svåraste frågan Sean svarat på

Jag förstår att Sean Bergenheim älskar hockey. Att det är hans liv. Det han kan. Men är kärleken värd att riskera framtiden för?

Det här är en krönika. Ställningstaganden är skribentens egna.

I sportens värld, särskilt i Göteborg, får du oftast höra att det var bättre förr. Kanske inte så konstigt, när IFK Göteborg var bäst i Europa på 80–talet eller att GAIS faktiskt slutade femma i allsvenskan så sent som 2011. Tja, inte ens Frölunda klarar sig från jämförelser med guldårgångarna 2003 och 2005 – trots att det nyligen blivit tre titlar inom ett års tid ...
Men det finns ett område som absolut inte var bättre förr.
Det medicinska.
Det är klart att spelare fortfarande får sprutor och specialskydd för att klara av matcher i ett slutspel, men du skickar inte ut lirare med hjärnskakning på isen.
Inte i Frölunda i alla fall.
Just nu står både Mattias Nörstebö och Sean Bergenheim på listan över indisponibla spelare – och orsaken är just smällar mot skallen. Norrmannen drabbades under match mot HV71 och är på väg tillbaka i den så kallade hjärntrappan. Långsamt, förstås. Ett steg fram, två tillbaka.
För finländaren är situationen aningen värre.
Han står fortfarande på ruta ett, så kallad hjärnvila.
Ingen fysisk eller psykisk anspänning, ingen stress för hjärnan. Varken tv, dator eller annan påfrestning som kan anstränga åt fel håll.
Det fanns ingen ful smäll, bara en tackling som träffade olyckligt på en träning. Det kan vara så lite som krävs, så lite som får bägaren att rinna över. När det gäller just Sean Bergenheim så har han redan i Schweiz och NLA haft problem med skallen så sent som för två säsonger sedan.
Där tvingade en smäll honom av isen i halva säsongen för Bern ...

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

JAG TAR MIG för pannan när hör pensionerade spelare berätta om hur de lirat vidare en hel match efter en kraftig smäll mot skallen i första perioden. Trots att de tvingats sova i periodpauserna, trots att de spelat med tunnelseende och enorm trötthet.
Det har varit en lek med framtiden – och jag hoppas att kunskapen nuförtiden är så pass stor att det aldrig sker igen.


OCH VAD HÄNDER om du återigen får en smäll mot din precis läkta hjärna? Det finns inget svar på hur många gånger du klarar av en hjärnskakning, men det finns däremot massor av skickliga spelare som tyvärr tvingats sluta i förtid.
Är det värt att ta risken, för kärleken till hockey?
Det är den frågan Sean Bergenheim måste ställa till sig själv nu. Och svaret, det kan vara det svåraste han någonsin gett.

TILL SIST: Hjärnan väljer ibland de mest mystiska vägar. Det kan vara i kärlek eller varför inte i läkning?
Krya på er, Mattias och Sean.