Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer
Minst två år, kanske ännu längre – så lång tid kan det dröja innan Stina Nilsson är med och utmanar om mästerskapsmedaljer i skidskytte, tror svenske landslagstränaren Johannes Lukas. Arkivbild. Bild: Matthias Schrader

Då kan Nilsson nå världstoppen i nya sporten

Stina Nilsson byter spår, laddar om och ställer in siktet på en skidskyttekarriär.
Men räkna inte med att hon når världseliten än på ett tag.
– Jag tror att två år är realistiskt att tänka, säger landslagstränaren Johannes Lukas.

Det handlar inte bara om att lära sig sikta och få ner prickarna i skidskytte. Det är betydligt fler moment som är nya när Stina Nilsson, en av världens bästa längdskidåkare, sadlar om till skidskytte.

– Först måste man lära sig en del om vapnet, vad har jag för olika delar? Vad kan jag byta, vad händer om jag gör det och vad är en diopter? Sedan måste man hitta en bra position, framför allt i "ligg". Därifrån kan man börja jobba med tekniken och andning och så vidare, säger Johannes Lukas.

Huvudtränaren för skidskyttelandslaget befinner sig just nu hemma i Tyskland – där det råder hårda restriktioner om hur man får röra sig ute på grund av coronaviruset. Han har dragit igång en 30-dagars hemmaträningsutmaning och pysslar isolerad i sin lägenhet med utvärdering av säsongen, som egentligen skulle ha avslutats i norska Holmenkollen den gångna helgen men som tog slut i förtid.

Förvånad

Den sensationella nyheten att Stina Nilsson blir skidskytt gladde honom i de annars dystra coronatiderna.

– Först blev jag väldigt förvånad men sedan har jag tänkt att jag förstår henne. Om man vill göra något nytt efter många år och också efter många medaljer, då är skidskytte en helt annan sport och väldigt komplex, säger Lukas.

Men övergången är inte helt enkel, även om exempelvis Magdalena Forsberg och tyskan Denise Herrmann blev världsstjärnor i den nya sporten. Herrmann tog tre VM-medaljer varav ett guld i Östersund i fjol – tre år efter att hon gjort bytet.

Svårt med snabbheten

På ett år kan man enligt Johannes Lukas troligen lära sig att skjuta hyfsat. Men att få upp tempot tar längre tid.

– Hon kan vara superduktig och lära sig ganska snabbt, men jag tror att två år är realistiskt, säger Lukas, som tror att just snabbheten blir det svåraste.

– Men det låter som att hon (Stina Nilsson) verkligen vill lära sig och det är det viktigaste.

En detalj som Lukas nämner är tiden från att man tar av sig geväret till att man kommer ner i liggposition.

– Där vet jag att Denise Herrmann, som jag pratat mycket med, har tränat flera timmar varje dag. Hon blev stressad över att det alltid tog fem-tio sekunder längre tid för henne till första skottet, så hon övade hemma varje dag på att ta upp och ner vapnet, säger han.

"Inte jättelätt"

Landslagets skyttetränare Johan Hagström tror också att två år är en rimlig tid för att Stina Nilsson ska bli en skidskytt på världscupnivå.

– Men sedan för att bli absolut topp-topp så krävs nog fyra, fem, sex år, säger Hagström.

– Det krävs väldigt mycket jobb och speciellt första månaderna är jätteviktiga, att det blir rätt gjort. Men jag tror att Stina har väldigt bra förutsättningar.

Det är inte klart om Stina Nilsson ska ingå i landslaget direkt och hur hennes träning ska läggas upp. Men Johannes Lukas säger att man självklart ska se över vilka resurser man har för att hjälpa henne och han ska personligen prata med Nilsson de närmaste dagarna.

– Det är superintressant för alla. Vi kan lära oss ganska mycket från henne med och det kan bli bra sparring också. Jag gillar sådana situationer, när man får nya utmaningar, säger Lukas.

Marie Carlsson/TT

"Först blev jag väldigt förvånad men sedan har jag också tänkt att jag förstår henne", säger landslagstränaren Johannes Lukas om Stina Nilssons nya karriärval. Arkivbild. Bild: Fredrik Sandberg/TT

Stina Nilsson är inte den första som lämnar längdskidåkningen för en skidskyttesatsning. Så här gick det för fyra andra svenskar som gjort samma byte:

+ Magdalena Forsberg

Som längdskidåkare var hon med och tog VM-brons i stafett 1987 och gjorde året efter OS-debut i Calgary. 1993 bytte hon sport till skidskytte – ett bra beslut skulle det visa sig. Forsberg är en av de främsta skidskyttarna någonsin med sex raka totalsegrar i världscupen och sex VM-guld. Första världscupsegern kom i januari 1995.

+ Björn Ferry

Satsade på längdskidor fram till 2001 innan han bytte sport vilket resulterade i OS-uttagning direkt. Hans bästa placering under OS 2002 var en 17:e-plats, men guldet skulle komma åtta år senare – i Vancouver 2010. Ferry fick även med sig tre VM-medaljer. Första världscupsegern kom i januari 2008.

+ Anna Carin Zidek (tidigare Olofsson)

Deltog i OS 2002 som längdskidåkare, med en 30:e plats som bästa resultat, och bytte säsongen efter till skidskytte. I OS 2006 blev det ett guld och ett brons. Totalt tog Zidek tolv individuella världscupsegrar, den första december 2005.

+ Anna-Karin Strömstedt

Var som längdskidåkare med i Sveriges stafettlag vid OS 2006 som slutade fyra. Efter skador och dåliga resultat meddelade hon 2010 att hon skulle testa på skidskytte. I december samma år gjorde hon sin första världscuptävling. Men karriären blev inte långvarig, 2014 lade hon av efter att ha nått en 12:e-plats som bäst i världscupen.