Den 1 januari 2020 blev barnkonventionen svensk lag. Visserligen har barnkonventionen varit juridisk bindande i Sverige sedan 1990 men nu är den också inskriven i lagboken. Detta gör det ännu tydligare att barn är egna individer med egna rättigheter. Det ger också domstolar större skyldighet och möjlighet att sätta barns rättigheter i fokus.
Lagförändringen fick direkt effekt inom idrotten.
Exempelvis i kravet på att alla ungdomsledare i föreningar sedan årsskiftet är tvungna att visa upp ett utdrag ur belastningsregistret.
Bris släppte 2017 en rapport om sexuella övergrepp inom idrotten. Den visade att det fanns ett stort glapp mellan idrottsföreningars policys och verkligheten. Den visade också att sexuella övergrepp förekommer och är ett generellt problem inom idrotten.
LÄS MER:Dömde tränaren: "Tycker jag förtjänar en andra chans"
Förekomsten av sexuella övergrepp mot barn och ungdomar inom idrotten beräknas enligt rapporten vara mellan två och 14 procent. Rapporten beskriver också att sexuella övergrepp generellt ses vara underrapporterat, vilket betyder att fler övergrepp sker än vad som rapporteras.
Rapporten uppmanade regeringen att införa krav på utdrag ur belastningsregistret, vilket sedan årsskiftet 2020 har skett. I ett sådant utdrag syns grova brott så som sexualbrott, mord och dråp.
Riksidrottsförbundet har dessutom infört högre ersättning till föreningsaktiviteter med två ledare. Tidigare kunde man bara få bidrag för en ledare per tillfällen, men nu ges ett högre bidrag till tillfällen där två ledare närvarar – allt för att undvika att en ensam vuxen har kontakten med barnen i föreningen.
LÄS MER:Tränare som dömts för sexuella ofredanden söker jobb i Göteborg
"Hellre fria än fälla"
Johan Gadd, distriktsidrottschef på Västra Götalands Idrottsförbund, menar att man som förening ska vara väldigt återhållsam med att ta in någon som dömts för den typen av brott, även om personen har sonat sitt brott rent juridiskt.
– Då tycker jag att man som förening hellre ska fälla än fria. Det är ingen rättighet att vara ledare. Vi måste ställa oss frågan vad som är bäst för barnen, säger han.
Hur har föreningarna reagerat på kravet på utdrag ur belastningsregistret?
– Mer positivt än vad jag trodde. Jag trodde många skulle uppfatta det som ytterligare en pålaga men många inser att det på sikt är något bra. De föreningarna som sköter detta kommer öka i aktning. Det blir en kvalitetsstämpel.
Emma Svensson är sakkunnig för barn- och ungdomsfrågor på VGIF och den som dagligen pratar med föreningar och aktiva om de här frågorna. Hon upplever precis som sin kollega Johan Gadd att det nya kravet tagits emot väl av föreningarna.
– Många föreningar har redan gjort det här. Det har varit inarbetat i vissa föreningar i flera års tid. Det här är till för att öka tryggheten för våra barn och unga. Folk är ganska medvetna om varför vi gör det, säger hon.
LÄS MER:Louise kämpar för barnens trygghet: "Barn är inte små vuxna"
Hur väl arbetar föreningarna i Göteborgsområdet med de här frågorna i dag?
– Det är väldigt olika. Det kan variera i samma förening beroende på hur det ser ut med allt annat i verksamheten. Om man inte släcker bränder har man mer tid för de här sakerna. I vissa fall går mycket tid åt till att verksamheten bara ska rulla framåt. Men det är samtidigt en prioriteringsfråga. Frågor om värdegrund och barnens trygghet borde finnas med som stående punkt på dagordningen.
Allt fler anmälningar
Idrottsrörelsen har satt in ytterligare en åtgärd för att skapa en tryggare idrottsmiljö för barn och ungdomar. Sedan november 2018 finns en visselblåsartjänst där två personer tar emot anonyma anmälningar om exempelvis sexuella övergrepp eller kränkningar som sker ute i föreningar.
Under det första året anmäldes cirka 180 unika ärenden. De vanligaste typerna av ärenden är kränkande behandling, sexuella övergrepp, ofredanden, diskrimineringar och trakasserier.
– Vi visste inte vad vi skulle förvänta oss innan vi startade den. Vi har sett att antalet anmälningar ökar hela tiden. I början hade vi 20 ärenden i månaden, i slutet av året hade vi 40 ärenden, säger Carina Bäck som är tidigare polis och en av två som jobbar med visselblåsartjänsten.
Kan du ge något exempel på ett ärenden som ni har fått till er?
– Vi har till exempel polisanmält ett ärende där vi uppfattade det som att ingen annan skulle göra det. Det handlade om en tränare som använde en alldeles galen träningsmetod där man medvetet skadat en ungdom. Utöver det har vi gjort två utredningar i ärenden som vi har fått in. I ett av dem lämnade vi en skarp rekommendation till ett specialförbund, i det andra listade vi ett antal råd till föreningen.
Vad ser du som viktigast för en förening om något övergrepp begås?
– Det allra viktigaste är att ta hand om den drabbade personen. Sedan behöver man se över hur man kan gå vidare. Vi tycker det är bra att en ledare som är anklagad tar en time out under tiden man utreder vad som har hänt. Man måste låta polisutredningen ha sin gång och fatta beslut efter det.
