Blohm: I Danmark kan du leva på handbollen

Tolv av de 18 spelare som är med på VM i Japan – som startar i helgen – spelar till vardags handboll i Danmark. Fler än i någon tidigare mästerskapstrupp.

– Handbollsintresset och pengarna är den stora skillnaden jämfört med Sverige. Även om du kommer som en ung spelare får du såpass mycket i lön att du kan leva på handbollen här i Danmark, säger Köpenhamnsproffset Linn Blohm.

Hon får medhåll av landslagskamraten Nathalie Hagman, som sedan i somras spelar i Odense.

– I Sverige är spelarna extremt underbetalda. Det gör det svårt för den svenska ligan att slåss med många andra ligor. Du behöver jobba eller plugga vid sidan om i Sverige och det blir lite lidande för resultaten i slutändan.

Kommersialiserade ligor

Det är inte bara landslagsspelare som håller till i Danmark. Av totalt 56 utländska spelare är 25 svenskor.

– Det är ju väldigt likt Sverige. Det blir ingen stor kulturförändring att flytta hit. Sedan är det samma typ av handboll, men det går snabbare och du möter bättre spelare, säger Nathalie Hagman.

Hagmans Odense och Blohms Köpenhamn möttes i den sista ligamatchen innan VM-uppehållet. Då var Frederiksbergshallen i den danska huvudstaden en kokande gryta.

– Vi har en väldigt högljudd publik, säger Linn Blohm.

Även speakern hörs mycket och ofta. Varje gång hemmalaget gör mål presenteras spelarens "egen" sponsor på resultatskärmen och speakern ropar ut att målet presenteras av aktuell sponsor. Ett av många tecken på att handbollen har nått långt i sin kommersialisering i Danmark. Elitligorna är dessutom sedan länge sålda till sponsorer.

Efter matchen, som Köpenhamn vinner, får Blohm och lagkamraterna skriva autografer. Stjärnstatusen är stor, men i storstaden kan hon och de svenska VM-kollegerna Hanna Blomstrand, Marie Wall och Olivia Mellegård försvinna i myllret. Annat var det när Blohm spelade i Herningklubben Midtjylland.

– Eftersom det är en så liten by blir det att alla pratar handboll där. Ett privatliv där är inte lika lätt som det är här.

Tappade rättigheter

Det är damhandbollen som lagt grunden för sin egen – och i början även herrarnas – ligasuccé i Danmark.

– Det var damhandbollen som startade och drev på utvecklingen med kommersialiseringen av klubbhandbollen, säger Rasmus Klarskov Storm, analys- och forskningschef på Idrottens analysinstitut i Danmark.

Resan påbörjades i mitten av 1990-talet när de landstäckande tv-bolagen Danmarks Radio (DR) och TV2 plötsligt hade tappat sändningsrättigheterna till fotbollen.

– Handbollen blev deras nya sport och vid tillfället var damlandslaget i Danmark otroligt framgångsrikt. Bolagen började sända otroligt mycket landslags- och klubbhandboll och den utvecklingen har varit helt avgörande för den kommersialiseringsprocess som både herr- och damklubbarna har haft, säger Klarskov Storm.

Del av danska kulturen

De danska damerna tog under 1990-talet sju medaljer i OS, VM och EM – varav fyra guld – och via tv-rutorna blev de nya nationalhjältar. Med exponeringen i tv stod sponsorerna på kö till klubbarna. Lönerna kunde drivas upp och till slut kom även framgångarna för klubblagen. Under en period kunde Dammark stoltsera med världens bästa damliga.

Åren 2004–2010 vann Slagelse och Viborg (tre titlar vardera) sex av sju Champions League-finaler.

– Väldigt, väldigt många bra spelare kunde köpas in under den här perioden. Vid något tillfälle var 35–40 procent av alla spelare med kontrakt i damligan från utlandet, säger Klarskov Storm.

Sportsligt har Danmarks damklubbar inte samma slagkraft längre. Exempelvis Slagelse gick i konkurs 2013 och under 2010-talet har Györi (Ungern), Bukarest (Rumänien) och Buducnost (Montenegro) tagit över Champions League-tronen.

– Toppspelarna i världen har ju försvunnit från Danmark. För många år sedan var det ju oerhört bra betalt i Danmark och de absolut bästa i världen var här. Så är det inte riktigt nu, men ligan står sig bra. Framför allt är förutsättningarna bra i de större klubbarna, säger Nathalie Hagman, som förutom två säsonger i Bukarest har spelat i landet sedan 2014 (Holstebro och Nykøbing-Falster).

Gått i konkurs

Samtidigt är det inte enbart uppåt. Under årens gång har flera klubbar gått i konkurs och några av dagens elitklubbar kämpar med sin ekonomi. I de mindre klubbarna är inte heller alla spelare heltidsproffs.

I Köpenhamn, som vann mästartiteln våren 2018, är inte pengar något problem. Åtminstone inte i dagsläget. Klubben bildades så sent som 2013 och ägs av finansmannen Kim Mikkelsen, som har pumpat in miljoner i projektet.

– Kim kontrollerar allt. När jag spelade i Midtjylland var ju hela sponsorkretsen extremt viktig. Här har Kim en extremt stor del i vilka spelare han vill ha. När man förhandlar med klubben förhandlar man med Kim, säger Linn Blohm, som inledde sitt danska proffsliv i Holstebro 2014.

Kontrasten blir naturligtvis stor i jämförelse med svenska föreningar.

– Säger Kim en dag att han inte vill lägga in mer pengar – då blir det ju väldigt svårt för klubben. Då måste man hitta väldigt många sponsorer, säger Blohm.

Daniel Kihlström/TT