Bli smart - sätt på dig joggingskorna!

ANNONS
|

Vi som rör på oss har nog haft det på känn - visst blir tanken klarare och det känns som om skallen är rensad efter ett träningspass.

När fyra internationellt kända hjärnforskare samlas för att redogöra för kunskapsläget så sjunger man samstämmigt joggingens lov.

De talar om att vi har ett behov av att motionera hjärnan. Den behöver hela tiden utmanas på olika sätt - på en lagom nivå.

Michael Nilsson är professor och specialist på neurologisk rehabilitering vid Sahlgrenska universitetssjukhuset. Han arbetar med strokepatienter och vet hur vi bör ta hand om våra hjärnor.

Fysisk aktivitet är en av de viktiga pusselbitarna för en lyckad återhämtning efter en stroke. Detta tillsammans med en bra fysisk miljö och ett rikt socialt liv. Därtill god sömn och nyttig mat.

ANNONS

- Men vi tränar våra patienter alldeles för lite. Och stora undersökningar världen över visar samma sak. Mer träning behövs, konstaterar Michael Nilsson.

Fast han berättar om mycket goda resultat så här långt från Spanien dit patienter skickas på rehabilitering.

- Där handlar det om 4-5 timmar fysisk aktivitet om dagen och de vistas i en rik social miljö. Patienterna gör anmärkningsvärda framsteg. Vi får helt enkelt jättestarka signaler om att träningen har positiva effekter för hjärnans återhämtning, berättar Michael Nilsson.

När det gäller maten efter träningspasset vill han gärna se broccoli på tallriken. Den innehåller nyttigheter som drar igång kroppens eget antioxidantsystem och även fungerar antiinflammatoriskt.

- Ämnet skyddar i princip till 100 procent mot negativ cellpåverkan, förklarar Michael Nilsson.

Tänkandet går bättre

Hur är det då med tänkandet när man rör på sig? Får jag fler idéer, eller löser mina problem? Är jag smartare?

- Det beror på. Flera faktorer har betydelse. Hur mycket man tänker, vad man tänker på och hur gammal man är, säger Martin Lövdén.

Han arbetar vid institutionen för psykologi, Lunds universitet, och forskar kring dessa frågor.

Martin Lövdén har följt såväl unga som gamla i experiment där det handlar om att gå, att tänka, och att gå och tänka samtidigt.

ANNONS

- Det är överraskande att det är en skillnad mellan när man går och när man sitter. Tänkandet fungerar bättre när man går.

För de äldre kräver gången, och balansen, en viss koncentration, ett kognitivt tänkande. Lätta uppgifter går bra att lösa samtidigt som man promenerar. Men blir uppgifterna för svåra tar de längre tid eftersom en del av tankekapaciteten går åt till gången.

Här är det skillnad mellan yngre och äldre.

Barnen har ju som bekant benen fulla med spring. De fungerar ännu bättre än gamlingarna i sina intellektuella funktioner när de är i rörelse.

Var det någon som sa nåt om behovet av mer gymnastik i skolorna?

- Förändringarna i kognitiv förmåga och aktivitet hänger ihop hela livet. Men vad är hönan och vad är ägget? frågar sig Martin Lövdén.

Forskningen kan konstatera att en låg nivå av aktivitet också leder till låg nivå av kognitiv förmåga i framtiden för de äldre. Här finns svårigheten att skilja på social och fysisk aktivitet.

- Hos de äldre blir en sådan sak som att gå till bussen rena träningen.

Motionera hjärnan

Våra hjärnor åldras och förändras. Men det finns äldre där hjärnan inte åldras. Gissa vad de sysslar med? Just det, de tränar.

ANNONS

Kirk Ericsson är amerikansk hjärnforskare, filosofie doktor, och verksam vid Beckman Institute vid universitetet i Illinois, USA. Han studerade en grupp på 100 personer mellan 60 och 80 år. De fick ägna sig åt olika övningar. En del av dem fick dessutom gångträna 45 minuter per dag, tre dagar i veckan.

- Efter ett år kunde man se en tydlig ökning av hjärnvolymen och ändrad hjärnstruktur hos dem som gångtränade, berättar Kirk Ericsson.

Men inte nog med det.

Han har även studerat sambandet mellan träning och minne hos äldre. En grupp personer fick se olika kvinnoansikten och skulle komma ihåg så många som möjligt.

Gissa vilka som klarade det bäst? Just det, de som tränade hade bättre minne.

Men inte nog med det.

- De tränade kunde också klura ut bättre strategier för att utnyttja minnet, berättar Kirk Ericsson.

De var smartare helt enkelt.

Skyddar mot demens

Men när man blir gammal kommer ju också demensen som ett brev på posten. Eller?

Fast det går att minska den risken. Just det, fysisk träning. Flera studier visar det.

Laura Fratiglioni är professor i medicinsk epidemiologi med inriktning mot demenssjukdomar vid Karolinska Institutet.

- När alla andra faktorer räknats bort återstår detta: De som haft mer fysisk aktivitet har en lägre risk att få demens, berättar hon.

ANNONS

Vi föds alla med olika genetiska risker. Ett fysiskt aktivt liv sänker risken för demens även för dem med sämre förutsättningar i bagaget.

- De som har med sig en hög riskfaktor och dessutom är fysiskt inaktiva löper däremot en hög risk för demens.

Den fysiska aktiviteten är ju något vi styr över själva, menar Laura Fratiglioni, som också betonar vikten av att "stärka" hjärnan på alla sätt för att skjuta demensen framför oss.

- Den mentala och sociala delen är också viktig.

Hon berättar att 30 miljoner människor i världen hade demenssjukdomar år 2000 och prognoserna pekar mot 120 miljoner år 2050.

Summa summarum: att jogging gör dig smartare verkar uppenbart.

Det är bara att citera Peter Eriksson, svensk hjärnforskare som avled förra året. När han fick frågan vad slutsatsen är av den nya kunskapen om hjärnan blev svaret:

- Gå hem och snör på dig joggingskorna.

Ljuv musik för alla de 40 000 anmälda till Göteborgsvarvet om en dryg månad.

ANNONS