Regeringen har gett Riksidrottsförbundet och Sisu i uppdrag att fördela sammantaget 1,5 miljarder till idrotten för att kompensera för de intäktsbortfall som coronapandemin inneburit. Det handlar om allt från inställda turneringar till publikfria matcher i de stora lagsporterna.
På lokal nivå är det idrotts- och föreningsförvaltningen som tar emot ansökningar från drabbade föreningar – och nyligen enades Alliansen och Socialdemokraterna om att skjuta till 40 miljoner för att stötta föreningslivet i Göteborg.
– Det här får ju inte ge långvariga folkhälsoeffekter, vilket det skulle få om barn och ungdomar slutar idrott, säger kristdemokraten Elisabet Lann som är ordförande i Idrott- och föreningsnämnden.
Hur vill ni att de här pengarna används?
– Föreningar kan söka dem för att kompensera för intäktsbortfall de har haft. De har ju fått förhålla sig till restriktioner som exempelvis har inneburit att de inte kunnat sälja fika och lotter. Det kan låta som småsummor, men för många föreningar är de pengarna viktiga. De gör skillnad.
Kommunens regelverk ser annorlunda ut jämfört med RF:s, och tanken är att stödet ska komplettera det som kommer från statligt håll.
– Ambitionen är att täcka upp för det som regeringspengarna inte täcker. Men det är naturligtvis inom vissa gränser, säger Elisabet Lann.
Kan alla föreningar ansöka om de här pengarna?
– Ja, men det här är menat inte för elitidrotten, utan breddidrotten med barn- och ungdomsaktiviteter. De här pengarna ska inte gå till stora publikbortfall för Frölunda, säger Lann.
Frågan är dock hur långt 40 miljoner räcker för stadens alla idrottsföreningar. Pandemin ser ut att vara långt ifrån över och enligt den budget som Alliansen presenterade på fredagen är endast 10 miljoner planerade att betalas ut under nästa år, 2021.
– Man kan inte utgå från att alla blir fullt kompenserade, men vi försöker så gott vi kan att lindra effekterna. Syftet med detta är ju att ingen förening ska gå under på grund av pandemin, utan att man överlever det här året.
