Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Bild: Bildbyrån

Mattias Balkander: Ångestvecka att vänta för Gais – kontrakt på spel

Det fanns ett kontrakt att säkra, en ångest att stilla. Trots en stark första halvlek och drösvis med målchanser är utgångsläget inför lördagen det samma: Ett kontrakt att säkra, en ångest att stilla. Kära Gais.

Det här är en krönika. Ställningstaganden är skribentens egna.

Om höstarna, när mörker faller och gräs släpper, sprider sig fotbollsångesten som pesten över vårt avlånga land. På måndagskvällen nådde den Göteborg. Med orkanstyrka. Det var längesedan jag såg så många spända anleten på en fotbollsarena – och då var jag ändå på Grimsta IP för ett par veckor sedan när IFK Göteborg i praktiken säkrades sitt allsvenska kontrakt mot BP.

Efter förlusten och den bleka insatsen mot Jönköping senast hade Gaisveckan fullt förståeligt varit osedvanligt spänd och frustrerad. Matematiken inför matchen var enkel. Förlust mot mittenlaget Öster och seger mot allsvenskt klara Falkenberg på bortaplan i avslutningen på lördag hade varit ett måste. Seger och superettakontraktet skulle i praktiken vara säkrat. Väl?

Flera av de gaisare GP talade med före och under match vågade inte tro på uträkningen. I fjol säkrades kontraktet först i sista omgången mot Varberg, 2015 i näst sista matchen mot BP.

I Gais tar ingen ut något i förskott.

"Svahn bäst på plan"

Ångesten lindrades dock betänkligt efter August Wängbergs tidiga ledningsmål. Det kom på en fast situation innan vi på läktarplats riktigt förstått vilken taktisk konsekvens avsaknaden av avstängda Calle Nyström och Niclas Andersén skulle få.

Sedan radade Gais upp målchanser, jag räknade till fem kvalificerade – och i princip lika många räddningar av Robin Malmkvist.

Östermålvakten var, när vi summerade matchen, planens bäste.

När Johan Svahn slängde sig och täckte skott en minut in i andra halvlek sammanfattade det Gais inställning till den här matchen ganska väl. Framspelaren till 1-0-målet fick dessutom välförtjänt och omedelbart beröm från läktarplats: ”Johan Svahn – bäst på plan”.

Lika väl sammanfattas matchen av den ångest som uppstod efter Östers kvittering.

Orken tröt?

Jag kan för mitt liv inte förstå hur det kan ske, hur ett lag som dominerar matchbild, kontrollerar motståndare och har chanserna skall behöva sätta sig i en sådan situation.

Här är jag supertydlig: Det går inte att klandra tränaren för de missade målchanserna, men det går att fundera på hur spelarna så hastigt kan åka nedåt i den mentala hissen.

Gais-Öster var skolbok i att tappa allt.

Kanske stod för mycket på spel.

Kanske tröt orken.

Och som Christian Järdler, Östertränaren, sade på presskonferensen. ”Vi är bra i slutet på matcherna, vi gjorde tre mål mot Helsingborg häromsistens”.

Den här texten behöver inte förtydliga hur viktig matchen i Falkenberg är på lördag för Gais framtid. Seger räcker, kryss kan duga. Fem lag gör upp om fyra platser, det femte får kvala.

Kära Gais.

Plus

Första halvlekens alla målchanser och tydliga anfallsidé. Många gjorde det bra då. Kalle Bohm, Johan Svahn, Edin Hamidovic för att nämna några.

Minus

Det skall inte gå att INTE vinna en sådan här match. Gais skall avgöra tidigare och stänga bättre. Bättre än så är inte Öster.