Öbergs perfekta dag

Det var mycket känslor – och tårar förstås – i målfållan efter distansloppet. Hanna Öberg hade skjutit fullt och fick en stunds nervös väntan när konkurrent efter konkurrent försvann från listan över tänkbara guldhot.

Redan när hon kom in bakom målområdet första gången kom de första lyckotårarna. Oavsett hur det skulle gå smäller prestationen – att skjuta felfritt i ett distanslopp och till råga på allt på ett OS – högt bara den.

- Det här känns helt otroligt. Jag är så himla nöjd med min prestation, säger Hanna Öberg om sitt perfekta lopp.

- Att jag lyckades skjuta fullt och åka bra just i dag, jag har svårt att förstå det, jag blir nästan lite imponerad av mig själv att jag lyckades med det.

På plats för att fira guldet fanns föräldrarna Viktoria och Tomas – och sambon Jesper Nelin, som bara en timme senare skulle tävla själv i herrarnas distanslopp.

- Det betyder jättemycket att Jesper är här, att mamma och pappa är här. De som betyder mest för mig är här och stöttar mig och får dela det här med mig, det känns jättestort.

Löfven i luren

För två år sedan slog Hanna Öberg igenom med två guld och ett silver på junior-VM. Men inför 15-kilometersloppet i Pyeongchang var hennes främsta seniorresultat två femteplatser. Nu är det ett OS-guld.

Svenskan vann före slovakiskan Anastasia Kuzmina och tyskan Laura Dahlmeier.

Tidsdifferensen till silvret?

Hanna Öberg får själv titta efter när hon får frågan, via telefon, från statsminister Stefan Löfven.

- Eh… Det blev 24 sekunder.

Sista skottet

Hanna Öberg gick ut som 24:e åkare. Hon låg efter Anastasia Kuzmina efter första skyttet, men var förbi slovakiskan efter det andra. Till slut hängde allt på sista skyttet. Om det sista skottet satt, talade det mesta för medalj.

Det visste Hanna Öberg.

Hon höll i skottet någon sekund extra. Och träffade rätt.

- Att jag fick en så bra start på tävlingen betydde jättemycket, jag kände mig lugn och trygg när jag kom in på sista stå. Jag tog några extra sekunder till sista skottet för att verkligen sätta det, säger hon.

- Det är klart att den tanken slog mig under loppet, att det går bra och att det kan räcka långt. Men jag har verkligen jobbat mycket mentalt inför den här säsongen, att ta ett skott i taget. Att jag lyckades med det i dag är jag jättenöjd med.

Hanna Öberg visade redan i sprintloppet, där hon blev sjua, att detta OS skulle bli hennes stora genombrott som senior. Hon körde sedan upp sig två placeringar i den efterföljande jaktstarten. Och så guld i distansloppet.

Inte illa av en åkare som kämpat mot sjukdom under delar av säsongen. Lagom till OS-resan kom nya sjukdomskänningar som gjorde att hon portades från truppen och fick resa på egen hand lite senare.

- Jag var lite krasslig runt avresedagen och vår läkare ville inte att vi skulle ta några risker att smitta ner någon annan i OS-byn eller så, berättar hon.

- Därför fick jag vänta några dagar, men det var ingen farlig sjukdom, så det var ingen fara.

Bra laginsats

På förhand var stafetterna de stora svenska medaljhoppen i skidskyttet. Men Wolfgang Pichlers adepter tycks ha prickat in storformen allihop. Bakom Hanna Öberg slutade Linn Persson på elfte plats och Mona Brorsson på 14:e.

Men den här dagen ville även lagkamraterna bara prata om guldet.

- Att de gläds med mig betyder jättemycket, säger Hanna Öberg.

Hon ler stort och svarar på ytterligare frågor. Kanske börjar det under pressträffen också sjunka in vad hon ställt till med.

- Jag tror inte att jag har fattat det än, det kommer nog att ta ett tag.

- Men redan nu känns det ju jättestort och jag tror inte att det kommer att bli mindre direkt.

Jens Bornemann

TT-TT Spektra