Tukiets president Recep Tayyip Erdogan och Tysklands förbundskansler Angela Merkel vid den gemensamma presskonferensen i Berlin.
Tukiets president Recep Tayyip Erdogan och Tysklands förbundskansler Angela Merkel vid den gemensamma presskonferensen i Berlin.

Spiondömd journalist skymde "Merdogan"-möte

Turkiets president Recep Tayyip Erdogans besök i Berlin har beskrivits som en försoningsresa. Med sig hade han dock inte bara fredsliljor, utan även ett krav: den spioneridömde journalisten Can Dündar, som lever i exil i Tyskland, ska lämnas ut till Turkiet. Den tyska regeringen ska ha uppfattat begäran som en ren provokation.

ANNONS
|

Fallet Dündar har lagt sordin på stämningen mellan Erdogan och den tyska förbundskanslern Angela Merkel, som försöker närma sig varandra efter flera år av djupfrysta relationer.

Can Dündar, tidigare chefredaktör för den regimkritiska tidningen Cumhuriyet, dömdes i maj 2016 till fem år och tio månaders fängelse för spioneri med anledning av ett reportage om turkisk vapensmuggling till väpnade grupper i Syrien. Han flydde dock till Tyskland, där han nu lever i exil.

Kort före fredagens presskonferens med Erdogan och Merkel rapporterade tyska medier att Turkiet krävt att Dündar ska gripas och lämnas ut till Turkiet, vilket av regeringen i Berlin ska ha uppfattats som en ren provokation.

ANNONS

"Publicerat statshemligheter"

Det var två sammanbitna ledare som lade ut texten om ekonomiskt och politiskt samarbete vid en gemensam presskonferens i Berlin på fredagen.

När en reporter frågade om Dündar – som var ackrediterad till presskonferensen, men valde att stanna hemma sedan den turkiska delegationen ska ha hotat att ställa in – svarade Erdogan att han skulle ha lämnat ut honom om han vore Merkel.

- Den här personen har utnyttjat en lucka och flytt till Tyskland trots att han egentligen skulle sitta i fängelse, eftersom han har publicerat statshemligheter, sade han.

Den turkiske presidentens besök i Tyskland har av många tolkats som en fredstrevare. För bara ett och ett halvt år sedan nådde de tysk-turkiska relationerna en bottennivå, sedan Erdogan anklagat Merkels regering för "nazimetoder" efter att politiker från hans parti AKP förhindrats att hålla kampanjmöten i Tyskland.

Sedan dess har Turkiet dragits in i en diplomatisk strid med USA, och både Ankara och Berlin ser strategiska fördelar med ett europeiskt-turkiskt närmande.

Ekonomiskt samarbete

Erdogan ville helst prata om handel och ekonomiskt samarbete, även om han passade på att lyfta återkommande turkiska krav på EU-länderna, såsom visumlättnader för turkar som vill resa in i EU och terrorstämpling av Gülenrörelsen, som regeringen i Ankara håller ansvarig för kuppförsöket 2016.

ANNONS

Merkel betonade vikten av goda relationer mellan Berlin och Ankara. Hon tog dock även upp frågan om tyska medborgare som sitter inlåsta i Turkiet, den kanske största stötestenen i relationen mellan länderna.

- Det är ingen hemlighet att det funnits, och fortfarande finns, djupgående skillnader i vår syn på rättsstatlighet och pressfrihet. Vi är tacksamma för att några fall har kunnat lösas, men tyska medborgare sitter fortfarande fängslade i Turkiet, och vi har krävt att de så snart som möjligt ska släppas fria, sade hon.

Inviger moské

Under fredagseftermiddagen väntas protester i Berlin mot Erdogans besök.

På kvällen bjuds den turkiske presidenten på statsbankett, och visiten avslutas därefter på lördag, då Erdogan ska inviga en moské i Köln.

TT

Fakta: Komplicerad relation

Turkiets relation till EU är komplicerad och har gått igenom en lång rad faser.

År 1999 erkändes Turkiet som kandidatland, med vissa förbehåll. Framför allt krävde EU att Turkiet skulle förbättra skyddet för mänskliga rättigheter och rätta till det man såg som politiska missförhållanden – två kritikpunkter som kvarstår än i dag.

År 2005 inleddes formella medlemsförhandlingar, som dock gick trögt. Inte minst från tyskt och franskt håll väcktes tvivel om att släppa in ett stort muslimskt land i en till stor del kristen gemenskap. Motviljan från EU bromsade samtidigt Turkiets anpassningsvilja.

I samband med flyktingkrisen under 2015 och 2016 har EU förlitat sig på Turkiet för att begränsa antalet flyktingar och migranter som tar sig till Europa. Regeringen i Ankara har senare använt flyktingöverenskommelsen med EU som politiskt påtryckningsmedel.

Kuppförsöket i Turkiet 2016 har både direkt och indirekt lett till kraftigt försämrade relationer. Turkiet har anklagat EU för att inte ha visat tillräckligt stöd för regeringen i en turbulent tid, medan EU har riktat skarp kritik mot massgripanden och vad man ser som delvis godtyckliga utrensningar av militärer och offentliganställda.

Källa: Landguiden, TT

ANNONS