Sabo säger nej till den statliga utredningens två förslag om allmännyttans framtid. I vårt remissyttrande presenterar vi i stället ett eget förslag - affärsmässighet med samhällsansvar. Det bygger på den verksamhet och erfarenhet som finns i våra medlemsföretag. Förslaget har diskuterats fram i möten med förtroendevalda och företagsledare från de kommunala bostadsföretagen. I dag behandlar en enig Sabo-styrelse remissyttrandet som beskriver hur affärsmässighet och samhällsansvar kan förenas.
Den statliga utredningens huvudförslag innebär att de kommunala bostadsföretagen ska sträva efter vinstmaximering. Det ska vara det överordnade målet för verksamheten. Kommunens syfte med att ha bostadsföretag får, enligt utredningen, inte vara att utveckla och stärka den egna kommunen utan i stället vara en möjlig intäktskälla utöver kommunalskatten.
I Sabos remissyttrande presenterar vi ett alternativt förslag som bygger på den verksamhet och erfarenhet som finns i våra medlemsföretag. Redan i dag arbetar företagen affärsmässigt med ett långsiktigt lönsamhetsperspektiv. Man vidtar åtgärder endast om det på sikt blir minst lika lönsamt som att avstå från dem.
Ingen snedvriden konkurrens
Samtidigt tar företagen samhällsansvar till exempel genom att skapa trygga bostadsområden i samarbete med hyresgästerna, främja integration och motverka utanförskap, tillhandahålla boende för hemlösa, förebygga uppkomsten av hyresskulder, göra bostäder och utemiljö tillgängliga för äldre samt minska energiförbrukningen. Erfarenheterna är goda och våra medlemmar vill fortsätta att arbeta så här.
Samtidigt ska självklart EG-rättens krav uppfyllas. Bostadsföretagen ska inte få stöd som kan snedvrida konkurrensen. Kommunerna bör i ägardirektiv ställa krav på att företagen ger marknadsmässig avkastning. Med det menar vi den totalavkastning som en genomsnittlig privat investerare med samma långsiktiga placeringshorisont och inställning till risk skulle kunna få med ett motsvarande fastighetsbestånd på samma marknad. I den mån en kommun går i borgen för bostadsföretagets lån måste man ta ut ersättning så att företaget inte får lägre lånekostnader än vad en privat hyresvärd skulle få. Detta är de två förändringar som behövs för att tillfredsställa EU-rätten.
Sänkt avkastning
Om en kommun ser behov av åtgärder som inte är affärsmässiga för bostadsföretaget kan kommunen lägga ut uppdrag och betala för åtgärderna. Antingen genom vanlig upphandling eller, om det är verksamhet som enligt EG-fördraget avser tjänster av allmänt intresse, genom ett direkt uppdrag till bostadsföretaget vilket finansieras genom sänkning av avkastningskravet.
Utredningens förslag att slopa utdelningsbegränsningen måste utredas vidare. För stora vinstuttag kan allvarligt skada hyresförhandlingssystemet.
Bostadsmarknaden i Sverige ser väldigt olika ut. I vissa delar av landet är marknaden överhettad, på andra verkar bostadsföretag på en marknad med minskande befolkning. De senare har problem med växande överskott på bostäder och svårigheter att klara marknadsmässig avkastning och marknadsmässiga borgensavgifter. Här behövs ett statligt stöd.
Värna besittningsskyddet
Utredningen hade i uppdrag att föreslå hur ett sådant stöd, till kommunala och privata bostadsföretag, skulle kunna utformas så det är förenligt med EG-rätten. Vi är kritiska till att utredningen inte gjort detta, men vi uppskattar att regeringen nu gett Bostadskreditnämnden uppdraget. Ett system som gör det möjligt för företag på vikande marknader att utvecklas måste finnas på plats innan förändringar kan ske.
Utredningen föreslår att allmännyttans hyresnormerande roll tas bort. Sabos kongress 2007 tog ställning för detta eftersom det gynnar en sund konkurrens. Samtidigt är det viktigt att ett sådant beslut kompletteras med åtgärder som värnar hyresgästernas besittningsskydd och en rimlig hyresutveckling. Vi instämmer i huvudsak i utredningens förslag på dessa områden. Däremot är den skyddsregel som utredningen föreslår inte bra. Vi anser att parterna på hyresmarknaden ska utforma skyddsregler som ersätter den hyresnormerande rollen.
Vi säger också nej till åtgärder som utredningen föreslår som innebär att staten genom hyresnämnderna ska ha en aktiv roll i hyressättningen. Det kan inte vara en statlig uppgift att bestämma över hyresnivåer och hyresskillnaden mellan olika lägenheter. Hyressättningen bör vara en fråga för parterna på bostadsmarknaden. Det är parterna som har kunskap om den lokala marknaden och hyresgästernas värderingar.
Bred förankring
Utgångspunkten för vårt remissyttrande är det idéprogram som en enig Sabo-kongress antog i juni 2007. Programmet beskriver hur bostadsföretagen kan vara till nytta - för kommunen, för bostadsområdet och för hyresgästerna. Det arbetssätt vi införde när vi arbetade fram idéprogrammet bidrog till den enighet vi har i dag kring vision, mål och utmaningar. Det arbetssättet har vi tagit med oss i vår remissprocess.
Vi har bjudit in förtroendevalda och företagsledare från våra medlemsföretag till möten. Totalt har cirka 1 400 personer deltagit. Det innebär att det är ett genomarbetat och bland Sabo-företagen väl förankrat yttrande som i dag fredag behandlas av en enig styrelse.
Med vårt arbetssätt vill vi inspirera rege-ringen att arbeta för en lösning som alla kan stå bakom och som står sig över mandatperioderna. Vårt remissvar, och andras, ger regeringen stöd att försvara den svenska allmännyttan i Bryssel. Socialbostäder är inget för Sverige.
Leif Jakobsson
ordf Sabo
Lars Birve
vice ordf Sabo
Kurt Eliasson
vd Sabo
Sabo: De allmännyttiga bostadsföretagens organisation.