Vi har fått en ny grupp kändisar som är “kända för att de är kända”. De har fått ett namn, “influencers”, och är internetpersonligheter som ibland bara är snygga, andra gånger roliga eller inspirerande. Det kan ha miljontals följare och de har nått sitt kändisskap utan hjälp av etablerade medier.
Så vad kan det betyda? För Samir och Viktor betydde det en förstaplats i Melodifestivalens delfinal i Göteborg. Delvis på grund av deras eget kändisskap, men också Theo Haraldssons, Anis Don Deminas och Joakim Lundells.
Låt oss återkomma till det, för vän av ordning vill nog påpeka att framgång via kändisskap inte är något nytt och även ifrågasätta hur stor och mäktigt det här inflytandet är när hela Sverige är med och röstar om bästa låt. Det här var ju till exempel samma deltävling som Jonas Gardell tävlade i. Och inte hjälpte det att Gardell är en av Sveriges kanske mest kända män? Han kom ju sist! Vilket är en sann och viktig iakttagelse.
För några månader sedan publicerade Google en undersökning som jämförde 16 av Sveriges största traditionella kändisar - artister, skådisar, komiker - med 16 nya “influencers” från Youtube. Resultatet var tydligt. De traditionella kändisarna krossade internetkändisarna när det gällde kännedom. Till och med i de yngsta åldrarna (13-19 år) kände fler till vanliga kändisar (Måns Zelmerlöw, Avicii, Zara Larsson, Anders Bagge), även om de digitala kändisarna här klättrade ett antal placeringar.
Men det mest intressanta fanns i undersökningens följdfrågor. De flesta tyckte att klassiska kändisar var mer trovärdiga och “duktiga” än influencers. Men i jämförelse var influencers personer man hellre ville umgås med, som man oftare pratade om. Och viktigast: De svarande såg det som troligare att de skulle bli intresserade av en produkt om en influencer rekommenderade den än om en “kändis” gjorde det. I åldersgruppen 13-19 var mönstret ännu tydligare, där var det dubbelt så många som skulle vilja umgås med influencer och som kan tänka sig köpa produkterna de rekommenderar.
Det säger något om hur stark och växande relationen är till dessa nya kändisar. Vi följer deras liv i instagramfiltrerade dagböcker, drömmer oss bort till att leva som dem och ibland kanske vi till och med känner att vi lever med dem. Därför blir också deras rekommendationer så mycket viktigare. Som i Melodifestivalen.
Så när 12-årige Theo “Theoz” Haraldsson, med 1,9 miljoner följare i mimar-appen Musical.ly, syntes på stora skärmar under Samir och Viktors framträdande, greppade barn över hela Sverige sina (eller sina föräldrars) telefoner. Likadant när youtubern Anis Don Demina låtsades spela saxofon, eller när Sveriges största youtuber Joakim Lundell skickade en röstuppmaning till sina 900 000 Instagramföljare. Bidraget vann. Jonas Gardell kom sist.
Den här gången handlade det om en harmlös musiktävling, men i september är det riksdagsval. Kanske är det för tidigt att tro att våra nya kändisar kommer engagera sig politiskt, men Melodifestivalens resultat kan också ses som ett varningsskott. De med makt över våra tummar på nätet, får allt mer makt också över vårt handlande utanför nätet.
