Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Smittspårningen fungerar inte

Svenska ungdomars sexliv är kartlagt i en ny jätteundersökning. Samtidigt härjar klamydiaepidemin vidare bland dem. Orsaken är inte bara partnerbyte och oskyddat sex. Smittspårningen fungerar inte.

”De använder aldrig kondom.” ”Första samlaget sker ofta i fyllan.” Myterna om ungas sexualitet frodas. Men i dag får vi kanske svaren på hur unga människor har det med sin sexualitet. Över 15 000 personer mellan 15 och 29 år ingår i undersökningen. Det är den första sexualvaneundersökningen i Sverige sedan 1996 och den första som enbart är inriktad på unga människors sexualitet.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Flera mindre undersökningar har pekat på stora förändringar i synen på sex bland unga människor. Men i floden av fakta är det svårt att veta vad som verkligen gäller.

Ungefär vart tredje samtal till RFSU:S frågelåda handlar om rädsla för att ha blivit smittad vid oskyddade samlag. Det är mycket frågor kring klamydia, den i särklass vanligaste bland de sexuellt överförda smittorna.

Att oron är befogad syns i statistiken. Förra året rapporterades 36 803 fall av klamydia, 6 000 av dem i Västra Götaland. Det är 11 000 färre fall i landet än 2007 då det var all time high med över 47 000 fall. Den gången skrällde larmklockorna över hela landet men än är inte siffrorna nere på samma nivå som för tio år sedan – cirka 22 000 fall.

En orsak som identifierats tidigare är de många oskyddade sexuella kontakterna. En helt annan är att den lagstadgade smittspårningen vid klamydia har stora brister. Många personer med konstaterad smitta blir aldrig föremål för smittspårning – trots att lagen är tvingande.

En effekt av detta är att deras sexuella kontakter aldrig blir kontaktade och kanske inte heller får behandling. Så kan smittspridningen rulla vidare.

En anledning till att smittspårningen inte fungerar är att det numera inte finns speciellt avsatta medel inom sjukvården för att sköta det tidsödande och ofta komplicerade arbetet. Den som fanns för ett par år sedan i Göteborg kollapsade under trycket från de alltfler fallen.

Nu ligger ansvaret för smittspårning på den behandlande läkaren, ofta en allmänläkare vid någon vårdcentral. Enligt Smittskyddsläkare Peter Nolskog med ansvar för sexuellt överförda sjukdomar i Västra Götaland finns det enheter som sköter arbetet utmärkt, men det finns också en hel del exempel på motsatsen. Kvaliteten i arbetet håller inte måttet.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.