GP har tidigare berättat om bristen på specialistläkare. Läsare hörde då av sig och berättade om hur bristen på AT-platser gör att många utexaminerade läkare arbetar länge som underläkare innan de får göra AT och bli behöriga att specialisera sig. Frågan har debatterats länge på politisk nivå, och just nu utreds ett förslag om att slopa AT-tjänsten. Istället skulle läkarutbildningen förlängas med ett halvår, och legitimation ges direkt efter universitetsexamen.
Sylf, Sveriges yngre läkares förening, står bakom förslaget att slopa AT, men menar att den behöver ersättas med en introduktionstjänst.
– Vårt krav är att vi vill se en introduktionstjänst som brygga, säger Emma Spak, ordförande för Sylf.
Läkarförbundet och Sveriges kommuner och landsting, SKL, är eniga med Sylf i frågan.
"Man tar bort viktigaste kontrollstationen"
Ett argument för att ta bort AT-tjänstgöringen är att det svenska systemet då skulle bli mer likt det i övriga Europa. I de flesta andra länder i Europa leder grundutbildningen fram till legitimation. Karolina Larsson, AT-chef på Sahlgrenska, ser fördelar med det svenska systemet.
– Man skulle kunna tycka att de andra borde härma oss i stället. AT har många fördelar och är ett bra sätt att komma in i läkaryrket. Det är många som tycker att den borde finnas kvar, säger Karolina Larsson.
Cecilia Swärd är AT-chef på NU-sjukvården. Hon säger att AT-perioden är en viktig praktisk introduktion till läkaryrket, och en möjlighet att ta reda på om den nyutbildade läkaren faktiskt är lämpad för sitt yrke.
– Tar man bort AT tar man bort den viktigaste kontrollstationen innan legitimation, säger Cecilia Swärd.
"Chansen att börja yrkesbana tidigare"
Sylf menar att en rätt utformad introduktionstjänst skulle ha samma funktion som AT-utbildningen. Emma Spak säger att de som tagit läkarexamen i Sverige då skulle kunna introduceras till yrkeslivet på samma sätt som de som läst utomlands och är behöriga att specialisera sig direkt efter utbildningen.
– Alla skulle få chansen att börja sin yrkesbana tidigare, säger hon.
Utredningen av läkarutbildningen tillsattes av regeringen i juli förra året. Resultatet presenteras den 31 maj.
Fakta: AT
Personer som tagit läkarexamen på ett universitet i Sverige behöver göra så kallad allmäntjänstgöring, AT, för att få sin läkarlegitimation. AT är en praktisk introduktion till läkaryrket, som kombinerar utbildning och arbete med stöd av en handledare.
AT ska vara minst 18 månader, men kan vara längre.
Följande moment ska ingå i allmäntjänstgöringen:
- Minst tre månaders arbete inom invärtesmedicinska specialiteter, inklusive barn- och ungdomsmedicin.
- Minst tre månader ska ägnas åt opererande specialiteter
- Minst tre månader psykiatri, inklusive barn- och ungdomspsykiatri.
- Minst sex månader allmänmedicin. Detta moment ska ske sist under AT-tjänstgöringen.
