Jag träffade Islands förra president Vigdis Finnbogadottir för ett par år sedan. Hon berättade då en historia om förebilder och deras betydelse. Vid besök i en liten skola på landsbygden, skulle barnen berätta vad de ville bli när de blev stora. En efter en berättade glatt, men en liten pojke var ledsen. Han ville så gärna bli president på Island, men det gick ju inte eftersom han var pojke.
Han hade förstått att man måste vara flicka för att kunna bli president. Precis som Vigdis. Förmodligen drog den gossen en lättnadens suck när han blev äldre och insåg att de flesta presidenter och makthavare tvärtom är män. Denna anekdot visar dock hur betydelsefulla förebilder är. Men hur ser då flickornas förebilder ut i Sverige i dag?
Mediebilden i Sverige är tyvärr tydlig. Man kan snabbt konstatera att det finns ett stort demokratiskt underskott i medierna – männen dominerar totalt. Experterna som intervjuas är fortfarande huvudsakligen män när det rör tunga frågor. Kvinnor förekommer huvudsakligen i frågor som rör skvaller, hemmet och familjen.
Gamla könsroller cementeras lätt inom media eftersom de som redan har uttalat sig har första tjing även vid nästa tillfälle. Det blir som ett självspelande piano. Samma gubbar vandrar runt mellan tv, radio och tidningar. Och så undrar vi varför inte debatten förnyas?
Kvinnliga förebilder behövs
Stundtals kan det också vara svårt för journalister att faktiskt hitta kvinnor som skulle kunna uttala sig, eftersom de inte är listade någonstans och därför inte är sökbara. Då refereras de inte i uppföljande artiklar och bjuds inte heller in till tv-sofforna och debattprogrammen. Den onda cirkeln förblir obruten.
Detta måste ändras, gubbarna måste ut ur morgon-tv-sofforna och ge plats åt kvinnorna!
Jag vill se fler kvinnliga förebilder i me-dierna generellt och fler kompetenta kvinnor som uttalar sig även i tunga frågor i egenskap av företrädare och experter. Vi behöver därför ett verktyg för att hitta kvinnorna, en nationell databas där medier, näringsliv, tjänstemän, myndigheter och politiker kan hitta kvinnliga experter och ansvariga som kan och vill ställa upp.
Liknande satsningar finns i USA och Danmark. Den danska modellen definierar ett antal intresseområden. Inom varje intresseområde finns ett antal kvinnliga experter som genom sin forskning eller sitt yrkesliv eller på annat sätt betraktas som experter.
Den amerikanska modellen tipsar även om veckans expert och följer nyhetsflödet och förmedlar kontakt till kvinnor som kan uttala sig i aktuella frågor.
Den danska kvinnodatabanken innehåller i dag namn på över tusen kvinnor och drivs med medel från kulturdepartementet.
Effektivare än kvotering
Här i Sverige skulle staten via en stiftelse kunna garantera startkostnader och driften för en liknande expertdatabank under de fem första åren. Efter det bör parterna stå för driften av saiten och staten för ett mindre sekretariat och en grundplåt.
Här är viktigt att etablera samarbete mellan intressenter inom till exempel politik, massmedia, näringsliv, fackförbund och forskning. Dessa parter skulle kunna utgöra grunden för en sådan jämställdhetssatsning. En sådan satsning skulle i längden vara långt mer effektiv än kvotering.
Samtidigt är det rättvist att säga att en del redaktioner redan nu arbetar aktivt med att få in fler kvinnor. Ett stort plus i kanten för dem. Men vi måste skynda på utjämningen genom att få till stånd en seriös, politiskt oberoende kontaktbank med kvinnliga experter. Det finns en grupp i Göteborg (experta) som arbetar med att ta fram parametrar för en sådan sajt. Deras arbete skulle kunna vara en fin utgångspunkt för en expertdatabank som passar svenska förhållanden. Intressant vore att liksom i USA också inkludera en nyhetssajt uppdaterad i realtid.
I rampljuset med kvinnorna
Göteborg vore en utmärkt ort för placering av detta sekretariat eftersom mycket av den kvinnoforskning som existerar finns just här. Det skulle också bidra till ett fräscht tillskott av nyhetsvärdering baserat utanför Stockholms innerstad, något vi i Sverige är i stort behov av.
Men var vi än väljer att placera kontoret, så är det i rampljuset vi skall placera kvinnorna.
Eva Flyborg (FP)
riksdagsledamot
