Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Humanekologin är ett intressant försök att forma en samlad vetenskaplig bild av människors aktuella villkor på den enda planet som står till vårt förfogande. Detta försök är nu på väg att läggas ned vid Göteborgs universitet, skriver Emin Tengström.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Skråtänkande tar död på humanekologin

Humanekologin har bollats som en het potatis mellan olika fakulteter vid Göteborgs universitet. Nu ska forskarutbildningen läggas ned, trots att den försöker ge en samlad vetenskaplig bild av människors aktuella villkor på den enda planet vi har, skriver Emin Tengström.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Den Samhällsvetenskapliga fakultetsstyrelsen vid Göteborgs universitet har nu bekräftat beslutet att lägga ned den brett tvärvetenskapliga forskarutbildningen i humanekologi från 1 juli 2013 och ersätta den med en renodlat samhällsvetenskaplig forskarutbildning inriktad på ”miljö och hållbarhet”.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Men går det inte lika bra med en rent samhällsvetenskaplig forskarutbildning kring miljö och hållbarhet? Det är ju samhället som måste ändras. Problemet är bara att då blir det samhällsvetare som bestämmer vilka frågor som är relevanta, vilka teoretiska ansatser som accepteras och vad som är god vetenskap. Naturvetare, medicinare, tekniker och humanister har ingen talan i den diskussionen.

Humanekologin tillkom på 1970-talet som ett svar på ett nytt kunskapsbehov. På Göteborgs universitet och Chalmers hade läsåret 1971-72 anordnats en doktorandkurs med deltagande av naturvetare, medicinare och teknologer. Den bild av världen som framträdde under kursens gång ledde till att deltagarna den 8 mars 1972 publicerade ett upprop i Dagens Nyheter med den ovanliga rubriken ”Vädjan och samarbete för överlevnad”.

Studier av människans villkor

Ett par veckor senare anordnades ett veckoslutsseminarium kring de slutsatser som kursen lett fram till med deltagande även av humanister och samhällsvetare. På dåvarande universitetsrektorns förslag bildades ett Centrum för tvärvetenskapliga studier av människans villkor med syfte att verka för samarbete över alla fakultetsgränserna om de sammansatta framtidshoten.

Ur detta nybildade centrum växte bland annat fram det tvärvetenskapliga ämne eller snarare tvärvetenskapliga tema, som fick namnet ”humanekologi” (studiet av människan och hennes samhälle i samspel med miljön). Motsvarande skedde på en rad andra platser i världen. De första kurserna på grundnivå gavs 1974 och har alltsedan dess lockat ett stort antal studenter. Sedan sent 1970-tal har man även kunna bedriva doktorandstudier i ämnet.

Ett tjugotal avhandlingar

Under åren har ett tjugotal avhandlingar och åtskilliga andra vetenskapliga studier publicerats. De har i stor utsträckning handlat om naturresursernas roll i samhället, om svårigheterna att introducera användningen av förnybar energi, om effekterna på hälsan av användning av olika naturresurser, om svårigheterna att skydda värdefulla naturresurser, om konflikter när det gäller markanvändningen. Ett antal studier har handlat om biltrafikens problematiska sidor samt dess effekter på naturmiljön (inklusive klimatet). I några arbeten behandlas de olika teoretiska problem som uppstår när man i kunskapsbildningen inte bara går över en ämnesgräns utan också en fakultetsgräns.

Humanekologin har trots detta under sin tid vid Göteborgs universitet bollats som en het potatis mellan olika fakulteter: från naturvetenskapliga till den humanistiska och till sist till den samhällsvetenskapliga. Uppenbarligen har man upplevt den gränsöverskridande inriktningen hos humanekologin som främmade för respektive fakultet och stött ut den. Nu ser det ut som ämnet nått vägs ände.

En känsla av skam

Jag har i hela mitt vuxna liv – som student, doktorand, docent, professor och prorektor – känt stolthet över Göteborgs universitet. Men nu jag kan inte hålla från mig en känsla av skam över hur gammaldags skråtänkande tar död på ett intressant försök att forma en samlad vetenskaplig bild av människors aktuella villkor på den enda planet som står till vårt förfogande.

I dessa dagar sägs ofta att universitetet är fokuserat på att vårda sitt ”varumärke”. Den fläck som nu hamnat på Göteborgs universitets varumärke kan bara avlägsnas genom ett återtagande av ett orimligt beslut. Eftersom fakulteten inte förmår hantera detta ärende på ett ansvarsfullt sätt, borde universitetsstyrelsen ingripa.

Emin Tengström

Sveriges förste professor i humanekologi