– Det handlar ofta om brister i trygghet, studiero och särskilt stöd. Faktorer som har en allvarlig påverkan på elevernas möjlighet att nå målen, säger Hans Larson, enhetschef vid Skolinspektionen.
I september förra året inledde Skolinspektionen en tillsyn av Göteborgs stad, som huvudman av skolverksamhet, samt drygt 100 skolenheter i kommunen.
Två månader senare kom första föreläggandet, kopplat till hot om vite, till följd av tillsynen. Efter det har ytterligare tolv hot om bot meddelats.
Kommer det fler viteshot?
– Vi har några enstaka beslut kvar, men om det blir vite eller inte kan jag naturligtvis inte uttala mig om ännu, säger Hans Larson.
Utredningar om särskilt stöd tar för lång tid, akututryckningar i stället för förebyggande arbete inom elevhälsa samt bristande kontinuitet i personalgruppen tillsammans med begränsad kompetens hos tillfälliga vikarier är exempel på några av de brister Skolinspektionen pekar på.
Här beskrivs också hur elever knuffas, kryper runt på golvet och springer omkring utan att ta hänsyn till andra elever. Det handlar även om hårt språkbruk, mobbning samt våld och hot mellan elever.
Man har sett lokaler som är för trånga, kränkningar mellan elever som aldrig når rektor och elever som är rädda för att gå till skolan.
I ett av besluten pekas lärarbrist ut som ett av skälen till viteshotet. Vid tillsynen på skolan ansvarade tillfälliga lärarvikarier utan utbildning för undervisningen i flera klasser.
– Resultatet hittills är allvarligt. Men om Göteborg är sämre än andra kommuner för att den fått så många viten nu är för tidigt att säga. Jämförelsematerialet är för litet, säger Hans Larson.
Med det sista syftar han på en ändring i skollagen förra året.
Då fick Skolinspektionen i uppdrag av regeringen att använda påtryckningsmedlet hot om vite oftare än tidigare. Tillsynen i Göteborg är den första som sedan dess inletts mot en storstad.
– Vi ser att det händer saker fortare när man får hot om bot på sig. Men rättar man bara till bristerna, det är det som är själva meningen, är det ju inget mer än just ett hot, ett påtryckningsmedel, säger Hans Larson.
– Viteshoten pekar ju också ut skolorna som enligt vår bedömning har allvarliga brister och det tycker jag är bra. Det är så lagen ser ut och vi försöker tillämpa den.
Om ett par veckor avslutas tillsynen i Göteborg. Då kommer sju övergripande beslut riktade mot huvudmannen Göteborgs stad. Ett beslut för varje granskad verksamhet - förskola, fritidshem, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola och vuxenutbildning, berättar han.
- I varje beslut kommer Skolinspektionen beskriva de eventuella brister som ansvariga för skolverksamheten måste rätta till för att leva upp till skollagens krav. Och det är först när vi släppt huvudmannabesluten som vi kan kommentera dem, säger han.
Tillsynen omfattar även huvudmän som driver enstaka fristående skolor i Göteborg. Så här långt har inget av dessa beslut förenats med vite, enligt enhetschefen.
Karin Pleijel (MP) är skolkommunalråd i Göteborg:
- En del av de beskrivningar som inspektionen gör visar på en helt oacceptabel skolmiljö för eleverna. Och även om det handlar om stickprov och tillfällighetsbilder ger de en viktig indikation om att man måste vidta kraftfulla åtgärder.
Hon betonar att hon känner stor tillit till personalens kompetens när skolorna nu tar fram handlingsplaner för hur bristerna ska åtgärdas.
Varje skola har sina problem, vissa återkommer och då kan de lära av varandra, menar Karin Pleijel. Hon anser också att det är väldigt viktigt att de som jobbar med skolutveckling ute på enheterna känner att de "äger" frågan.
Vilket ansvar har du?
– Operativa huvudmannaskapet ligger ute i stadsdelarna. Jag lägger mig inte i detaljer men skulle jag höra att en skola inte utför de åtgärder som krävs skulle jag bli orolig och agera aktivt.
– Men den bästa lösningen tar man fram på plats med stöd av det arbete som görs ute i stadsdelarna.
Behöver skolorna i Göteborg mer resurser?
– Att ge mer pengar till en icke fungerande organisation är aldrig en lösning. Men vi har många nyanlända som är i början av sin karriär och som behöver studiestöd i sitt modersmål. Det är en väldigt viktig åtgärd som naturligtvis kostar pengar.
Kan skolorna vänta sig mer pengar under din ledning?
– Inför budgeten 2016 fick de totalt 300 miljoner kronor mer än tidigare. Det är inte tillfälligt, utan en ramförstärkning av skolan.