Slutreplik
Sex & samlevnad, 22/5 och 28/5
Prästen Ludvig Lindelöf tycks vilja göra diskussionen om innehållet i de fyra största skolmaterialen om sex och samlevnad till en intern kristen fråga. I sann postmodern anda talar han om alla perspektiv som subjektiva och ideologiska färgade, vilket i sin tur skulle göra vår, NFS, kritik mot de aktuella läromedlen mindre relevant.
Därmed tar han också ett bekvämt kliv bort från det som är den verkliga frågan: Är det rimligt att vi har läromedel i den svenska skolan som går på tvärs med såväl läroplan som ämnesplan? För det är ju det som vår debattartikel handlade om.
Lindelöf tillskriver oss ett antal åsikter som vi inte har gett uttryck för i vår rapport. Sanningen är nämligen att vi i denna inte framhåller några speciella livsstilar eller sexualvanor. Däremot reagerar vi på att det är just det som läromedelsförfattarna tar sig rätten att göra. Kopplat till detta väljer de gång på gång att förtiga baksidan av olika vägval och fenomen på sexualitetens område. Till exempel att en obarmhärtig porrindustri väntar bakom varje tonårings utflykter på nätet.
Även talet om en ”gyllene medelväg” blir för oss väldigt märkligt i sammanhanget. Borde inte all skolans undervisning bedrivas i samklang med de grundläggande värden och fostransmål som läroplanen föreskriver? Och om befintliga läromedel inte tar dessa styrdokument på allvar – har vi då inte rätt att påtala det? Lindelöf själv skriver att unga i dag bör få ”lära sig lika mycket om livslånga relationer som normbrytande sexualitet”. Men om det är de läromedel som vi har granskat som ligger till grund för undervisningen kommer de absolut inte att ges denna möjlighet!
Från vår sida hoppas vi framöver få tillfälle att tala mer om sakfrågorna när det gäller detta. Vi vill även bidra konstruktivt genom att ta fram egna material i frågan.
Johan Semby
överläkare och ordförande i NFS
Olof Edsinger
författare och vice ordförande i NFS
Ulf Silfverling
biolog och gymnasielärare