Buhu. Det är jättejobbigt att tjata om läxor och därför skall de bort. Ungefär så har läxdebatten låtit på senare tid. I huvudsak är det väletablerade kärnfamiljsmammor som i medierna deklarerat att hemma hos dem är det minsann kaos när läxorna skall göras och på grund av det bör allt ansvar för barnens inlärning ligga på skolan. Som om skolan hade outsinliga resurser.
Det är knappast gratis att förlänga skoldagen. Inte heller är det troligt att det skulle vara särskilt bra för alla elever att tvingas sitta kvar i skolbänken till sena eftermiddagen. Tvärtom är det ett välkänt faktum att det gynnar inlärningen att först studera (som man gör i skolan), sedan ta en paus och göra något helt annat (som att vara på fritids och leka) varefter man repeterar det man lärt sig (till exempel i lugn och ro hemma vid köksbordet).
Jag kan inte undgå att tycka att det är skrämmande att det verkar komma som en chock för många föräldrar att med barn följer ansvar. Till exempel för hur de lyckas i skolan. Att abdikera från vuxenrollen så fort det blir lite jobbigt är faktiskt inget alternativ. Det kanske låter hårt, men om man inte hinner eller orkar bistå vid läxläsning bör mamma och pappa snarast prioritera bort egna aktiviteter.
Sen kan man så klart inte blunda för att det finns familjer som av olika skäl inte klarar stötta sina barns skolarbete även om de skulle vilja. Det är bara att beklaga. Men de barnen lämnas inte åt sitt öde av samhället. I dag finns alltifrån läx-RUT till gratis läxhjälp anordnad av bland andra Chalmers, Röda korset, Mattecentrum, Stiftelsen läxhjälp och så vidare. Både regeringen och oppositionen lovar i senaste budgeten gratis läxhjälp och många kommuner – däribland Göteborg – ger bidrag till föreningar som anordnar läxläsning.
Ett större problem är dock att det finns lärare som inte förstår hur eller varför läxor ges. I en artikel i SvD i går kunde man till exempel läsa om att den svenska skolan (till skillnad ifrån bland annat den finska), är dålig på att följa upp och diskutera läxorna. Något som gör stor skillnad i läranderesultat. Hemarbete bör (framförallt när det gäller yngre barn) inte heller handla om att lära sig nya saker. Undervisning är och skall vara skolans sak. Däremot är det utmärkt att mycket av den mängdträning som behövs för att barnen skall bli riktigt bra på att läsa och räkna sköts i samarbete med hemmet.
Den värsta björntjänst vi kan göra våra barn är att lära dem att livet alltid är en söndagsseglats på en räckmacka. Gör vi det är risken stor att de en dag slutar som söndercurlade vuxna vilka vid minsta motstånd börjar gnälla och vill stjälpa över allt ansvar på samhället, staten eller....ja, skolan.