Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Skejtkriget har blossat upp på nytt

Skejtarna blev lovade att få åka på Esperantoplatsen. Men nu försvårar kommunen åkningen. - Vi försöker erbjuda alternativa platser, säger Lena Jakobsson på park- och naturförvaltningen.

Nyligen klädde park- och naturförvaltningen in många av stenbänkarna vid Esperantoplatsen med träribbor. Det har gjort bänkarna i princip omöjliga att skejta på men enligt förvaltningen var det inte därför ribborna sattes upp.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

- Någon hade slått sönder bänkarna och ribborna sattes främst upp för att dölja skadorna, säger enhetschef Lena Jakobsson.

Är det skejtåkning som förstört bänkarna?

- Nej, det här handlar om ren skadegörelse som inte har något med skejtarna att göra.

Skejtarna har blivit lovade att få vara på platsen. Går inte detta ut över dem?

- Jo, det gör det till viss del. Det är svårt att hoppa på bänkarna nu. Men vi försöker erbjuda andra platser och har ramper vid både Röda sten och Operan, säger Lena Jakobsson.

Se vad skejtarna tycker om kommunens agerande här.

När Esperantoplatsen byggdes om och nyinvigdes 2008 blev den snabbt ett favoritställe för många skejtare. Med åkningen kom också konflikter med de boende runt torget. Skejtarna störde och klagomålen från grannarna gjorde att kommunen fick gå in och medla. Det hela slutade med en överenskommelse där skejtarna lovade att bara åka inom vissa tider medan de boende gick med på att inte försvåra för åkarna.

- Vår uppfattning är att varken de boende eller skejtarna har respekterat det gemensamma regelverket. Vi har fått in klagomål både på att skejtarna åkt efter klockan 22 och på att boende motarbetat skejtningen, säger Lena Jakobsson.

Joakim Forsemalm arbetar på arkitektbyrån Radar med kontor intill Esperantoplatsen. En öppen stad med platser där såväl gammal som ung kan känna sig hemma är en av drivkrafterna i hans arbete. För honom är det obegripligt att kommunen väljer att försvåra för skejtarna.

- Det är jättesvårt att nå ut till unga och få dem att befolka stadsrummet. Här har det varit perfekt, skejtarna har kunnat åka och hänga och de äldre har suttit på bänkarna och tittat, säger han.

Han anser att park- och naturförvaltningen tydligt visat att de inte är intresserade av vad som är bäst för stadens unga när de tagit beslutet om att klä in stenbänkarna.

- Esperantoplatsen är ett härligt stadsrum som ungdomar tycker om. Jag har frågat Park- och natur om de gjort en konsekvensutredning av barnperspektivet innan det här beslutet men inte fått något svar, säger Joakim Forsemalm.

Enligt Lena Jakobsson på park- och naturförvaltningen har ett par av skejtarna hört av sig och klagat på träribborna. Några planer på att ta bort dem igen har man dock inte.

- Det är fortfarande möjligt att skejta på platsen, även om det inte går att göra just hoppen på bänkarna, säger hon.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.